Slut på julefriden

Nåja det lät kanske mer dramatiskt än det är. Visserligen är jag på väg till jobbet efter en vecka ledigt men det blir lite smygstart kan man säga. Jobbar idag, ledig nyår, jobbar 2e och sen ledig några dagar igen som det ser ut nu.

Ledigheten har gått fort men varit bra. Det började med en fantastisk julkonsert i Malmö tilllsammans med goda vänner. God mat, härligt sällskap, ljuvlig julmusik och sen hotellövernattning. Sämre kan man ha det.

Själva julfirandet var, som det numera brukar vara, intensivt men bra. Julskinkemiddag hos oss 23e, full rulle hos Henrys familj 24e och lugnt och stilla hos mina föräldrar 25e.

Vi trodde att Oskar kanske skulle vara reserverad mot tomten men icke. Han ropade direkt "hej tomten" och v var ivrig att hämta klappar och hjälpa till att dela ut. En hel del skulle han själv ha såklart, han fick massor av fina saker!

Sista dagarna har vi tagit det riktigt lugnt och varvat ner. Det beslutet underlättades av att Oskar blev rejält förkyld på juldagen. Verkligen välbehövligt att få slappna av.

Nu rullar tåget in mot Malmö. Tillbaks till en försmak av vardagen!

Premiär

Första inlägget som skrivs på julklappen Henry och jag gav varandra: En surfplatta. Kommer säkert att bli god vän även med denna såsmåningom, men som vanligt tycker jag att det är lite småjobbigt innan jag lärt mig hur nya tekniska manicker fungerar... Men det blir säkert bra. Oskar och Henry gick ut på en promenad så att jag skulle kunna starta upp den i lugn o ro. Hade O sett den hade vi fått höra: Pela Ajpä! Dom har en Ipad på dagis som barnen får använda ibland och tydligen är O ganska duktig på att spela. Lite fascinerande med tanke på att han aldrig gjort något sånt hemma. Nu ska jag se om jag kan hinna lära mig något mer innan de kommer hem. Tex hur man stänger av det irriterande ljudet när man trycker på olika tangenter. I-landsproblem? O yes!

Fix och trix...

Mycket som ska fixas innan jultomten bankar på dörren. Idag har jag bland annat gjort massa köttbullar och fixat till vår dörrkrans. Vi började i god tid och det mesta börjar bli klart. Men jag skulle egentligen vilja göra mycket mer! Pyssla, baka, och pynta ännu mer! Nästa år funderar jag starkt på att ta en vecka ledigt innan jul...

Det lider mot jul

Vi var inte helt säkra på hur konceptet att ha på sig pepparkakskläder skulle tas emot av unge herr Flykt, särskilt hatten. Så istället för att riskera bråk imorgon vid luciatåget tänkte jag köra invänjning idag. Så nu sitter Oskar och morgonmyser framför Musses Klubbhus med pepparkakshatt på huvet. :-)

Igår var vi på IKEA och där fick han snacka med tomten. Eller, ja, det enda han sa var KAKA eftersom tomten stod med en burk pepparkakor och bjöd barnen. Oskar fick också en och var nöjd, men den lilla orangea tygälgen han fick tyckte han var totalt ointressant. ( kan förstå honom).

Känns minsann som att det börjar lida lite mot jul. Blir vääääldigt välbehövligt med julledigt!

Kass bloggare

Jag vet. Jag är ganska värdelös på att uppdatera bloggen. Men dygnets timmar har en tendens att inte räcka till åt allt man måste, borde och vill göra... Stressen på jobbet i kombination med i stort sett konstant halvdålig nattsömn gör att orken tryter på kvällarna.

Julen närmar sig med stormsteg och vi börjar få hyfsad koll på saker o ting därhemma tycker jag. En hel del julklappar avklarade, de flesta av tomtarna står på plats och julbaket är färdigt. Ojojoj som jag ser fram emot en vecka ledigt vid jul! Väldigt välbehövligt!

Here we go again...

I torsdags när O och jag skulle hem från Malmö var det totalt tågstopp pga obehöriga på spåren. Vi fick ringa efter H som inte lämnat Malmö än och åka med honom.

Nu är jag på väg till jobb, när vi stannade i Lund ropade dom ut att vi inte skulle köra vidare på grund av... obehöriga på spåren. Allvarligt?! Vad fan pysslar folk med?

Så nu sitter vi här och väntar, ingen prognos, polisen är ute på spåren och letar. Just precis nu känner jag att är man så dum att man ger sig ut på spåren får man skylla sig själv...

Brottningsmatch på morgonkvisten

Så glad som på bilden kan jag lova att min lille prins INTE var i morse!

När det var dags att ta på ytterkläderna och Oskar fick syn på overallen, som han gladeligen satt på sig massor av mornar skakade han på huvet och sa: "Inte lallen". Eftersom det är rätt kallt finns dock inte så mycket att välja på så jag förklarade att det är overall som gäller om man vill vara med och leka på dagis. Han blev jättearg, ålade sig och sparkade och medan jag trädde i ett ben drog han ur den andra medan han fortsatte skrika "inte lallen!!"

När overallen väl var på var det dags för skor. Och nej, givetvis skulle han just idag inte ha sina höstskor. "NEJ, INTE TOOOOR!" skrek han och när jag väl fått på dom och satte på mina kläder drog han av sig skorna.

När allt till slut var på gav den lille krigaren upp, blev ledsen och hängde med huvet på min axel och mös.

Två minuter senare när vi var på väg till dagis var han lugn som en filbunke och väl där glad och busig som vanligt. Det skiftar fort i en 2årings värld!

Trött, snorig och hes...

Kanske inte helt förvånande att jag skulle bli förkyld med tanke på Oskars läskiga förkylning förra veckan. Han hostar en del men var hyperpigg igår kväll så det kändes som dags för dagis idag efter en vecka med VAB.

Jobbade pga det bara två dagar förra veckan + lördag då vi hade "frivillig övertid". Med tanke på det och med tanke på hur sjukt mycket vi har att göra kändes det inte som ett alternativ att vara hemma idag. Att jobba i sig ska nog gå bra även om jag är sliten. Men kruxet är att jag har telefonsupport på morgonen, dvs 4 timmar på raken i telefon. Sådär bra när man är på väg att tappa rösten. Får hoppas dom är förstående så jag kan ta mig ur det...

Hoppas ni andra mår bättre och att det blir en bra vecka!

Hyllande?

Jag har inte hunnit skriva mycket om glädjen efter SM-guldet (det betyder inte att den inte finns där). Därför kan det kännas lite trist att när jag nu lyckas ta mig samman och skriva nåt fotbollsrelaterat så är det gnälligt. Men jag kan inte hålla mig så här morgonen efter fotbollsgalan.

För det första: Det pratas om att hylla segrarna. Var det nån som hann se något av MFF? LDB? IFK GBG? Läste ett klockrent inlägg på twitter, nåt i stil med: Jag missade hyllningen, råkade nysa precis då. Det har varit så här länge så jag borde inte bli förvånad men såklart reagerar man mer när det är ens eget lag som skulle ha hyllats. När dom dessutom likställer Malmö med Skåne blir man bara tröttare.

Nästan lika irriterad blir jag över den dubbelmoral man ständigt uppvisar kring supportrar och det som händer på läktarna. Man ondgör sig ständigt över bengalbrännande men så fort man ska visa något av stämning på läktarna så nog visar man brinnande bengaler. Jag gillar själv inte bengaler och är helt emot dem så länge de är förbjudna. Men jag förstår frustrationen hos dom som är för när de hela tiden visas upp i media PR-syfte samtidigt som de får ta mycket skit av samma aktörer resten av året. Igår pratade man till och med om fantastiska läktarinsatser samtidigt som man visade bengalbilder. Varför inte visa några av alla de fantastiska tifon som arrangeras varje säsong istället?

Positivt från galan? Anders Janssons insats - tidigare år har man mest blivit generad över alla taffliga försök till skämt. Åsså kung Zlatan förstås. En självklar vinnare i alla kategorier han är aktuell för.

SM-Guld SM-Guld SM-Guuuuld

Behöver jag säga mer?
:-D

Nu j-ar

Nu kör vi!
Och när stormen river ger vi allt!!
Himmelsblått!!!

Bra kille reder sig själv

Ja, så verkar Oskar resonera i alla fall. Har man tråkigt gäller det att roa sig själv.

I morse när han låg på skötbordet fick han plötsligt lite bus i blicken. Sen stack han in fingrarna i armhålan på sig själv och sa "killikillikill", och sen skrattade han så han kluckade. ( Och jag också kan jag tillägga). Lille goding!

Glad och trött

Ikväll var jag där igen. Äntligen. På Swedbank Stadion. Alldeles för länge sen sist!

Det är verkligen något speciellt med att vara på plats, att känna stämningen och spänningen i hela kroppen, att sjunga med i sångerna och att ohämmat vråla ut sun glädje tillsammans med tusentals likasinnade när det går som vi vill!

Fantastiska platser, perfekt sällskap och så en seger på det - det kan nästan inte bli bättte! Men usch så onödigt långt inne det satt.

Nu är det riktigt, riktigt nära. Men jag vågar inte ta ut G-ordet i förskott.

Nytt träningsredskap

Det är bara att inse att jag inte kommer att börja gå på gym eller jogga eller nåt liknande inom nån nära framtid även om jag borde. Dels är jag stressad nog av att hinna med allt ändå och dels tycker jag det är rätt tråkigt. Men röra på mig lite vill jag ju ändå och nu har jag hittat min egen motionstyp: Promenad med hyfsat tung kille. Jag brukar försöka komma ut och gå med Oskar i vagnen en del kvällar. Vi får umgås, jag får röra på mig och han får slappa lite efter intensiv dagisdag. Men så slog det mig att han ju trivs lika bra i bärselen på min rygg. Så nu kör vi den varianten istället. Han sitter nöjd och kolllar läget medan jag går i rask takt på motionsslingan. Med en ca 15 kilos "packning" (som inte sitter helt still) så är det ett litet träningspass som duger alldeles utmärkt för mig!

Illa men ingen katastrof

Var duktigt nervös inför Häcken- matchen, inte alls övertygad om att MFF skulle lyckas ta poäng där. Så när det stod klart att Göteborg förlorade sin match och TV- kommentatorerna började prata om rejält guldryck kände jag mig mest lättad att Gbg nu inte kunde plocka in några poäng.

Visst är det surt att vi inte kunde rycka ännu mer. Men 4 poängs ledning med 3 matcher kvar är trots allt bättre än 4 poängs ledning med 4 matcher kvar.

Som spelare och ledare alltid säger: En match i taget...    

Ujujuj...

Det är knappt att nerverna hämtat sig från igår kväll. Jag misstänkte att det skulle bli tufft mot Mjällby. Dels för att vi brukar ha svårt mot dom men också för att vårt unga lag haft förtvivlat svårt att utnyttja dom chanser dom fått att rycka lite i tabellen tidigare.

Det var räligt spännande även igår men så till sist satt den äntligen där bolljäkeln. Medan den något ovane matchhjälten firades satt jag och pustade i soffan som om jag varit ute och sprungit.

Nu ser det onekligen bra ut men jag för gammal, erfaren och har fötterna för långt nergrävna i jorden för att ta ut något i förskott. Det är 4 matcher kvar och 12 poäng kvar att spela om.

Men jag kan i alla fall konstatera att just idag är det förfärligt roligt att vara MFF are. :-)

Då kör vi!

Å vi älskar Malmö FF
Ja vi brinner för vårt lag.

Icke att förglömma:

Ikväll spelar MFF match i Svenska Cupen. Häromdagen verkade inte alla MFF spelare ens vara medvetna om att det är match idag så det känns som att en påminnelse inte är helt överflödig. Lätt hänt att allt fokus hamnar på stormatchen på söndag. MFF har inte haft något roligt facit i Svenska Cupen de senaste åren, gång på gång har man åkt ut mot till synes "enkla" lag. Jag hoppas verkligen att det inte händer igen! Trots att man ställer över en del spelare så har vi ett lag som SKA vara tilräckligt starkt för att ta sig vidare. Så: Framåt Malmö - Heja di blåe!!!

Ett litet utbrott...

... fick jag idag på tåget hem från Köpenhamn.

I Köpenhamn steg det på ett sällskap med italienare med några riktigt stora resväskor. Dom började slänga upp väskor på hyllorna, men de var alldeles för stora och stack ut en bra bit. Den ena lutade dessutom utåt.

För en tid sedan föll en väska ner och skadade en kvinna så svårt att hon fick men för livet. Det finns alltså anledningar till att det är förbjudet att lägga stort bagage på hyllorna.

Jag och Henry sa till sällskapet vänligt att de borde flytta väskorna, att det kunde vara farligt. Dom kollade lite på sina väskor men ryckte sen nonchalant på axlarna och lät dem ligga. Ett par som satt på platserna snett under väskorna kollade på oss och flyttade sedan sig en bit bort för dom insåg att det kunde vara farligt.

Mycket riktigt, knappt hade vi hunnit lämna Köpenhamn så såg vi den stora väskan börja röra sig. Vi och flera andra skrek till, Henry försökte springa fram men den hann ramla ner rakt på en stackars kille. Tack och lov verkade han klara sig ok.

En av italienarna reste sig tafatt upp och tog väskan och bad om ursäkt. Först såg han ut att vilja lägga upp den igen men lät bli. De ställde sig upp och kollade på sina två ännu större väskorna men lät dom ligga kvar och satte sig lugnt ner. Då fick jag frispel!

Jag sa till dom, i en inte alltför vänlig ton, att dom skulle se till att få ner sina förbannade väskor omedelbart, att det är absolut förbjudet att ha stora väskor där och att de redan varit på väg att skada en människa. När de fortfarande inte rörde sig blev det en rejäl rösthöjning med samma budskap och då flög de upp och tog ner väskorna, med viss assistans av Henry som var minst lika förbannad.

Resten av resan satt de och såg något skamsna ut och verkade mest vilja hoppa av. Själv bet jag mig i tungan för att inte använda ett par av dom fula ord jag kan på italienska.

Ibland kan jag ångra när jag fått ett utbrott. Det här är inte en av de gångerna!

Från frysboxen till värmen i strålkastarljuset

Markus Halstis reaktion efter segermålet idag säger rätt mycket om hur ödmjuk han är. Ingen rusch mot klacken för att suga i sig beröm och kärlek. Ingen avdragen tröja eller överdriven målgest.

Nej, en knuten näve i luften, ett litet leende och så tog han emot lagkamraterna som kom för att fira honom.

En doldis med fantastiskt fighterhjärta som nu steg för steg kliver in i rampljuset. Å så glad jag är att han inte gav upp utan kämpade sig ur den där frysboxen som han var mer eller mindre bofast i ett tag. Respekt.

Sovmorgon? Varför det?

Börjar undra om Oskars har nån lömsk plan när det gäller det här med sömn... Förutom att väcka mig och Henry ett antal gånger på nätterna...
De mornar när jag jobbar i Malmö har jag haft svårt att väcka honom vid halv sju, han har sovit som en stock. Men dom gånger jag jobbar i Eslöv och vi skulle kunna sova, då ska det börja buffas och knuffas redan tio i sex. Helst ska man också undersöka insidan av mammas näsa med sitt finger.
Jag tror snart mindre på sovmorgon än på tandfén och tomten.

Gubbarna

Ja vi kallar dom så, det lilla gänget som samlas utanför Coop om mornarna.

Vi, eller rättare sagt Henry, upptäckte dom när han var sjukskriven och ofta var ute och gick tidigt på morgonen. Ibland avslutade han då turen vid Coop och köpte morgonfrallor. Varje gång stod dom där, "gubbarna".
Det är alltså en liten grupp äldre herrar som varje morgon kommer dit i god tid innan butiken öppnar klockan 8. Dom står där ute och småpratar om allt och inget och väntar på att få komma in och göra dagens lilla inköp. En av dom har alltid kavaj och nystrukna byxor och skjorta.

Om de träffas på andra ställen än där förtäljer inte historien. Oavsett är det en go liten grupp tycker jag. Och är Henry ute och går på helgmornarna går han alltid förbi och säger hej. Jag hoppas jag har en sån liten grupp att hänga med när jag blir gammal.

(Cyklade förbi Coop vid 7.35 i morse och, jodå, två av dom var redan på plats). :-)

Gillar att bada...

Vår lille kille gillar helt klart att bada!

Igår hade Henry gjort iordning plaskppolen till honom och skulle bara snabbt gå in och hämta en sak innanför dörren innan han satte på Oskar badkläderna. Då sa det plums och när Henry kom ut satt Oskar i poolen med en väldigt vattenfylld blöja. Sen...

 

... på eftermiddagen stod dom båda i vardagsrummet. Henry sa till Oskar att de skulle gå ut i trädgården och spela boll, han skulle bara gå ut i hallen och hämta Oskars solhatt. Ett par sekunder senare hördes återigen det välbekanta ljudet: plums! Jajamen, Oskar hade snabbt tagit tillfället i akt, sprungit ut till uterummet och hoppat i poolen. Även denna gång var blöjan på men nu också en T-shirt.

 

Det gäller verkligen att inte lämna honom ur sikte för länge, man vet aldrig vad han kan hinna hitta på!

Finns egentligen bara en sak att säga idag:

7-0 till dom himmelsblå!!!!!!

Helt makalöst - jag var rätt nervös innan matchen, tyckte att man slarvat bort så många målchanser i första matchen och var rädd att det skulle straffa sig i bortamötet. Men icke!

MFF visade var skåpet skulle stå redan från början. Tyvärr såg jag bara delar av matchen - Hibernians streamsändning klarade visst inte den mängd köpare man fick så den funkade bara i korta delar av matchen, missade därför bland annat de 3 första målen. Men det jag såg var riktigt bra. Stabilt och framför allt: en effektivitet framför mål som var imponerade. Clinical kallade de skotska kommentatorerna det. 

Nu väntar tufft motstånd i nästa omgång och, absolut inte att förglömma, en vardag i form av allsvensk match på söndag. Så det gäller att inte sväva iväg för högt upp i det himmelsblå. 

Fast en liten stund till kan vi få fortsätta sväva tycker jag! 

Ingen himmel e så blå som min

Mel: En liden vid kanin

Text: Christopher Overton

Ingen himmel e så blå som min

När jag ser vår Malmö-lagmaskin

Krossa alla och envar, som i gamla stora dar

Ingen himmel e så blå som min

Inga moln kan bilda sorggardin

För min himmel är alltid blå å fin

Och när Todde blickar ner

Är det glädje som han ser

Ingen himmel e så blå som min

För när skyarna är mulet grå

Är min värld så underbar ändå

Och min sol den lyser klart

Värmer hjärtat underbart

På min himmel den blåaste av blå

Ingen himmel e så blå som min

När jag ser den vackra symmetrin

I det vita och det blå

Som vatt där i hundra år

Ingen himmel e så blå som min

Ingen himmel e så blå som min

När jag ser vår Malmö-lagmaskin

Krossar alla och envar som i gamla stora dar

Ingen himmel e så blå som min

Ingen himmel e så blå som min...

Tjuv i trädgårdslandet?

Nejdå... Bara vår lille bär- och frukttokige kille. :-) En sun petitess som nät håller inte honom borta!
(Nej vi har inte satt upp nätet för att han inte ska käka såklart, det är mot fåglarna)

Hoppa om ni älskar Malmö hej hej...

Att sjunga den ramsan och att samtidigt se mamma hoppa omkring och att själv försöka härma det var himla roligt tyckte Oskar. Och jag med för den delen eftersom ramsan sjöngs när MFF gjorde mål mot Hibernian igår.

Det blev alltså två omgångar av skuttande för mig och lilleman, MFF vann ju med 2-0. Definitivt i underkant, så många bra lägen man brände. Det svider en hel del måste jag säga, visst 2-0 är ett bra utgångsläge att ha med sig men 3 eller 4-0 hade såklart känns bra mycket tryggare inför nästa veckas retur.

Men det fanns många glädjeämnen också. Spelet fungerade bra, Jille var lysande (fan, fan, faan att vi nästintill säkert kommer att tappa honom) och hans frisparksmål grymt snyggt, Magnus Eriksson börjar komma i målform, Forsbergs form verkar fortsätta hålla i sig, Thern var också bra och halsti likaså. Fantastiskt fest på läktaren verkade det också vara, å vad jag önskar att jag kunde varit där och att jag kunde få åka till Edinburgh på torsdag. Men så  är inte livet just nu och då är jag väldigt tacksam att MFF ordnade möjligheten att se matchen via stream. Visst, kvaliten är inte som en vanlig TV-sändning, men man får ju se matchen! Och så får man lyssna till magister Prahl, också ett sant nöje. Enligt honom är det inget tvivel om att MFF kommer att klara av bataljen i Skottland på torsdag och ta sig vidare - så då får vi väl tro på det!

För övrigt så har Oskar även lärt sig att ropa Neeeeej eller Ahhh när MFF missar och sträcka upp armarna och skrika Jaaa när de gör mål (härmar mamma såklart) och han jobbar på att lära sig trumma till klacksångerna på sin bongotrummorna. Lit förvirrande är det nog för honom - rätt som han sitter och trummar medan jag sjunger nån av klacksångerna så sträcker han armarna i luften och jublar. Sötnos. Måste vara för att han är så van vid att MFF gör mål, eller? ;-)

Positiv energi!

Ja positiv energi fick jag med mig från lördagen och det i rikliga mängder! Henry och jag var bjudna på Gyllene Tider konsert på gamla Malmö Stadion av goda vänner.

Medan jag jobbade på förmiddan lämnade Henry av Oskar hos farmor o farfar, sen bar det av till Malmö för middag, konsert och mys! Det blev en riktigt härlig kväll med massa nostalgi. Vi käkade på Mascot, samma ställe som jag och familjen ofta åt på innan det var dags att bege oss till Stadion för MFF match. Betydligt mindre himmelsblått, lite lugnare stämning men samma goda mat och samma tveksamma servicenivå. :) Sen promenad längs samma väg som man gått hundratals gånger förut..

 

(Härifrån hade texten, men inte bilderna försvunnit... konstigt. Gör ett försök att skriva om och publicera på nytt...) Konserten var riktigt bra när väl Gyllene Tider kom upp på scen! Jag vet att det finns en del som rynkar på näsan åt Gyllene Tider och den typ av musik de spelar. Lättsmält pop, banalt, enkelt, det är inte tillräckligt fint helt enkelt. Men vet ni vad, det skiter jag högaktningsfullt i! För mig är det viktiga med musik de känslor de framkallar, i det här fallet framför allt glädje och nostalgi. Gyllene Tider spelar musik som jag blir på gott humör av och eftersom de har funnits med en sedan barndomen så finns det mycket minnen förknippade med dem.

Och, hur mycket jag älskar vår lille skrutt,  så var det väldigt skönt att kunna umgås en kväll bara vi vuxna.

 

Söndag morgon blev det sovmorgon. Somnade klockan 1 och sov som en sten till klockan 7. Henry gick upp då men jag vände mig om och sov lite till. Hur skönt och välbehövligt som helst. Lite hemmafix blev det också, två sorters saft koktes och så skördade vi lite i trädgården. Första hallonen och sockerärtorna var färdiga, mumsfillibabba! Men sen blev längtan efter lillplutt stor så strax efter lunch bar det av mot Klörup för att hämta upp honom!

Härlig helg, perfekt för att ladda upp batterierna lite grand!

Buse!!

Måndag - onsdag har väckarklockan ringt runt 06 för att O och jag skulle hinna i tid till dagis. Varje morgon har han just vid den tiden sovit som en sten och jag har knappt kunnat väcka honom.
Idag var det äntligen dags för sovmorgon. Jag börjar jobba senare på Turistbyrån och behöver inte lämna O på dagis förrän 9. Henry sov i gillestugan för att inte väcka oss med sin väckarklocka tidigt.
Hur det gick? Ungefär som jag misstänkte att det skulle gå... Klockan 05.49 möttes jag av denna pigge, glade kille som absolut inte ville somna om - det var som att han hade myror i brallan. Så det var den sovmorgonen det... Man vågar väl inte hoppas på bättre tur imorgon.
Busunge!
:-)

Vunna poäng och förlorad text

Upptäckte tidigare att en hel del av texten på mitt förra inlägg försvunnit, trots att det redan varit publicerat?!? Hur går sånt till egentligen?
Nåja, jag får fixa till det imorgon, nu kallar sängen. Har precis sett färdigt MFFs match i efterhand. Oj vad bra vi var idag! Så skönt att se och en bra känsla att ha med sig in i matchen mot Hibs redan på torsdag. Jilles form blir bara bättte o bättre,  jag blir deppig av att tänka på att han ska lämna oss. För det är klart att han kommer att ge sig ut på proffsäventyr. Om inte i det här transferfönstret så dröjer det inte länge. Tyvärr...

Kulturen i Lund

Mysigt  besök på Kulturen i Lund igår. Oskar gillade lekplatsen och bilen vi fick låna. Men han tyckte vi var urjobbiga när vi ville gå in i en massa hus där man inte fick röra grejer utan var tvungen att hålla mamma o pappa i handen.

Två år av kärlek!

För två år sen kom vår älskade, efterlängtade Oskar till världen!

Det är en nyfiken, trygg och glad liten kille som kan visa rejält humör emellanåt. 

Det är så spännande att få se hur han utvecklas och lär sig saker varje dag och ibland när han kryper upp och myser i min famn och säger "mamma" så svämmar hjärtat över av kärlek!

  

Grattis på 2-årsdagen vår bästaste, finaste kille!

På väg...

... till introduktionsträff på sommarjobb nummer två.
Från och med nästa vecka kommer jag att vara ett par dagar i veckan på Eslövs Turistbyrå och ett par dagar på Region Skåne.
Lite ketchupeffekt har det varit på jobbfronten nu, dvs först händer inget och sen händer allt.  Jag fick först tacka nej till en intervju för sommarvik i Hörby och sen till ett på Bron, iom att jag redan har två och fullt upp som det verkar nu i alla fall.
Jag är jätteglad över det, men visst är det lite pyttelite typiskt att det ska komma på en gång. Det hade varit så skönt att slippa jaga timmar och projekt i höst och få något fast istället.
Men jag är glad för det jag har. Jag menar, snart får jag min första hela månadslön på två år. Bara en sån sak. ;-)

Skynda skynda!

Jaha, då har man fått prova på sin första speedintervju. Var kallad till arbetsförmedlingen på rekryteringsträff. Där presenterade ett bemanningsföretag sig själva och de tjänster de hade att erbjuda och sen var det dags för intervjuer.
Första person gick in till intervju, nästa person i kö tog tiden. Tre minuter hade man på sig att presentera sig själv och berätta varför man är rätt person för jobbet. Först kändes det lite konstigt men när jag väl satt därinne så var det helt ok. Jag hann presentera mig själv och vad jag kan lite kort och det hanns även med lite frågor.
För företagen måste det vara ett väldigt bra sätt att kunna göra ett bra urval till mer ingående intervjuer på ett bättre sätt än att bara läsa i ett CV.
Hur det gick får framtiden utvisa men det var intressant att prova på. Nu är jag, lite lätt stressad, på väg in till jobbet.

Trädgårdsmästare?

Oskar hjälpte Henry att vattna idag... Med tanke på regnet som kom några timmar senare var det kanske lite onödigt. Å andra sidan, som man ser på andra bilden så hamnade en hel del av vattnet på Oskar själv istället för på blommorna. Och han hade kul. Så, nej, det var inte onödigt alls.
:-)

Slut i rutan

Jisses så trött jag är! Började jobba förra veckan, en timanställning på Region Skånes löneservice.
Kul, massor att göra och jag kommer att få lära mig mycket. Men man blir väldigt trött i huvet av allt man ska lära sig och alla nya intryck.
Dessutom är O dunderförkyld och vaknar sisådär en gång i timmen just nu. Zzzzz
Skönt med kort vecka då, röd dag imorgon ju och på fredag har dagis planeringsdag så då är jag föräldraledig. Sen vankas det helg och jag hoppas MFF ger mig en fin present på söndag!

Stor liten kille

Lillkille börjar närma sig 2årsdagen med stormsteg, igår blev han 22 månader. nu känns det verkligen att han börjar bli stor kille! 

 

I helgen var vi på Burlövs Center och då fick han själv bege sig in på deras "lekland" inne på Coop och utan någon tvekan gick han in och lekte själv med dom andra barnen. Bygga jätteLego var det han tyckte var roligast. När vi sen hade ätit lunch ville han inte sitta i vagnen så då gick han och jag tillsammans hand i hand och tittade i butikerna. På eftermiddagen var vi ute i trädgården och han gick där med sin lilla kratta och härmade allt Henry gjorde.  

 

Idag har vi monterat ner spjälsängen och när vi får lite bärhjälp så ska hans "växa-säng" upp till hans rum. (Just nu sover han på en madrass på golvet).

 

Även vad gäller talet börjar det gå framåt. Beijl (bil) är nog det ord som används mest tillsammans med "atten" (vatten). Men successivt  kommer det fler och fler ljud som liknar ord, som tex "ejda" (hejdå), "ante" (vante), "otä" (ute/gå ut), "ove" (vovve) mm. Han har också satt ihop två ord: "ejda pappa" (kan både betyda hejdå pappa och hejdå mamma).

 

 

Finaste, finaste killen!

 

Mitt i prick!

Jag vet att det kanske i mångas ögon kan tyckas fånigt att irritera sig över skrivfel och en del kanske ser mig som språkpolis. Men jag kan inte hjälpa det, jag tycker det är enormt irriterande att se alla dessa särskrivningar och, i mina ögon ännu värre, när "de" och "dem" används lite hur som helst.

Jag hörde för ett tag sedan någon komma med en tänkbar förklaring till varför en del reagerar så starkt på sånt här: Precis som att det finns en del som har gehör när det gäller musik finns det en del som har språkgehör. Jag inbillar mig absolut inte att jag skriver perfekt, långt ifrån men just det här med "de" och "dem" får det att rysa i kroppen på mig som när någon drar med en nagel över en griffeltavla, eller när någon tar en riktigt falsk ton.

Igår hittade jag en klockren text om detta i ett inlägg på FB. Okej, sista två meningarna är väl kanske att ta i, men det ger i alla fall en liten förklaring på det hela.

Ska det vara så jävla svårt att skilja på de och dem? Skärp er!

Det är exakt samma sak som att skilja på jag och mig, du och dig eller vi och oss.

Tycker dig inte att det är drygt att läsa när mig har bytt orden? Dig kanske inte bryr du, men mig tycker att det blir störande för läsningen. Det kanske inte spelar någon roll för du, men för jag spelar det roll. Oss är många som stör sig på ni som inte kan skilja på nominativ och objekt. Kan inte er visa vi lite hänsyn?

Grattis VOIZE!

Idag gjorde jag något som var rätt ovanligt för mig: Jag kollade på Bingolotto, och det utan att ens ha en lott. Anledningen var att min kusin var med och tävlade i Dansbandskampen med sitt band VOIZE. Och som de gjorde det!

Det lite nervös väntan på rösträkningen (ja självklart ringde jag och röstade) innan VOIZE utnämndes till segare.

Nu vankas semifinal om ett par veckor. Då lär jag trakassera alla jag känner och be om röster på VOIZE.

Oskars stora kärlek

Många, många, MÅNGA gånger om dagen kommer Oskar till oss och säger Buuu! Man skulle kunna tro att det är för att han ska skrämma oss men så är inte fallet. När han gömmer sig och sen tittar fram så säger han nämligen av någon anledning nåt som mer liknar Bäää. Nej, när Oskar säger Bu så är det oftast i kombination med att han pekar på TV:n eller DVD:n. Han tycker då att det är dags för en date med sin, för närvarande, stora kärlek: Den tecknade figuren Bu!

 

Hade han själv fått bestämma hade han nog kollat på Bu halva dagarna men fullt så tokiga är inte hans föräldrar. Men nån gång om dagen blir det och han blir så lycklig, han sitter på sin puff eller i knät på någon av oss, är helt fascinerad, och varje gång den lille trinde figuren hoppas fram så ler Oskar med hela ansiktet, pekar och säger Bu!

 

 

Just att ha möjligheten att låta Oskar se Bu när vi vill har orsakat mig lite huvudbry. Det sänds klockan 06-06.10 varje morgon på barnkanalen. Nästan allt annat som sänds på Barnkanalen kan man titta på via SvtPlay, men några få program har de tydligen inte tillstånd att visa fritt och Bu är en av dem. Har lyckats få tag på en DVD via Tradera, det verkar bara finnas den enda och den har utgått från alla butiker vad jag kan få fram när jag söker. Återstår att spela in, men när man inte har en digitalbox verkar det inte vara det enklaste nuförtiden. Vi har en gammal VHS men den verkar inte vilja fungera som vi vill. Inspelningsbara DVD verkar rent allmänt kosta skjortan. Just nu löser troligtvis farmor det till oss och spelar in.

 

Men är det någon som har tips på hur man spelar in utan digitalbox nuförtiden så tar vi tacksamt emot dem!

Jobba, jobba, jobba

På väg mot nytt jobb, denna gången ett kort projekt på Oresundsbron. Känns rätt pirrigt - har inte helt hundra kläm på vad det är jag ska göra. Inte lätt för en som gillar att ha kontroll...
Jobba får även killarna i MFF göra. Både spelet och resultatet i premiären var en besvikelse. Absolut inte katastrof men absolut inte bra. Får se om jag hinner utveckla min tankar kring det lite senare.

Då kör vi!!

Premiär!

 

Idag är det dags för det som så många väntat på: Allsvenska premiären för MFF!

 

Inför den här säsongen har jag haft svårt att komma in i känslan, har inte haft möjlighet att se en enda träningsmatch och hinner inte läsa alls så mycket som jag vill på nätet och i tidningar.

 

Tidsbrist och prioritering av min älskade familj gjorde också att jag var tvungen att fatta ett inte helt enkelt beslut för ett par månader sedan: Jag har tagit en paus som skribent för Himmelriket. Jag brinner för MFF och älskar att skriva om laget och om matcherna. Men delar av förra säsongen kändes det ofta mer jobbigt än roligt. Även om jag är arbetslös och har mycket tid med Oskar så är tiden vi har som familj, alla tre, ganska begränsad och jag hade svårt att fokusera på skrivandet när jag visste att mina pojkar satt i ett annat rum och väntade på mig. Jag mådde inte heller bra av att så ofta säga nej när redaktionen behövde hjälp med olika uppgifter. Var sak har sin tid och just nu är det familjen Flykts tid.

 

Det betyder dock INTE att det som händer kring MFF inte är viktigt för mig. Det är det. Mycket viktigt. Det betyder inte heller att jag inte kommer att se matcherna, även om det kanske inte blir på plats på Swedbank Stadion så ofta. Abbonemang på CSports är införskaffat och just nu tickar klockan där ner i väntan på matchstart. Som ni ser har Oskar och jag varit ute i trädgården och förberett oss idag på förmiddagen och våra matchtröjor ligger nytvättade och väntar på oss!  

 

Man vet att man är småbarnsförälder när...

... man i tid och otid kommer på sig själv med att gå och sjunga på låtar med fantastiska texter som: "Mu, bä, dubbelkvack, dubbelkvack, när du har fått en svacka. Mu, bä, dubbelkvack, dubbelkvack. Kom loss och börja kvacka". För er som inte sitter klistrade vid småbarnsprogram på TV kan jag berätta att detta är Signaturmelodin till "Hannas hjälplinje". Ganska bra program tycker Oskar.

eller

"Kan du se Bu. Låt oss hitta honom nu. Var är Bu?". Signaturen till "Bu på upptäcktsfärd". Bu är Oskars absoluta favorit. Han kan vara uppe i varv och busa men så fort Bu visar sig i rutan så sitter han som förstenad och bara myser och ler. Stor nackdel tycker mamma och pappa: Bu visas bara klockan 06.05 på morgonen på barnkanalen. Har febrilt sökt efter den på nätet men den verkar ha utgått från alla ställen där man kan köpa filmer och dessutom är det ett av de få programmen som man inte kan se på Barnkanalen på webben. Har hittat ett ex av en film på Tradera, hoppas verkligen på att vinna den auktionen.

Än har han inte sett Tellietubbies... Försöker undvika det... Bu känns betydligt mindre "vuxenfördummande" om man kan säga så...

Psykiskt som påverkar fysiskt

Mår inget vidare idag... Mått småilla till och från hela dan, lite ont i magen och svintrött. Misstänker starkt att det är en kombination av dålig sömn och reaktion på det som hänt senaste dagarna. Stress, oro osv har ju en tendens att sätta sina spår på den fysiska hälsan med...

Har legat och vilat en liten stund nu men det är svårt att slappna av när jag vet att det kan vara knivigt för H att ta hand om O ensam med "jättepjäxan" på foten. Får bita ihop nu och gå ner till dom.

Tack. Bra. Räcker.

Jo men visst. Jag förstår. Det är ju faktiskt flera månader sedan någon av oss i fam Flykt drabbades av nån större fysisk åkomma. Självklart kan vi ju inte få gå omkring här och vara friska hur länge som helst, jag inser det. Dessutom har vi ju fått känna på i flera veckor hur det är att ha EN person i hushållet som har en normal lön. Rena lyxlivet. Så självklart fixar vi ännu en lång sjukskrivning på Henry efter en avsliten hälsena. Inga problem. Lugnt. Inte alls tröttsamt. Ordningen återställd. Tack.

Redo för landskamp (och påskfest)

Oskar hälsar Zlatan och co att han är redo för kvällens drabbning. Eftersom han har hört att det kan vara aktuellt att köra utan tak så har han laddat med underställ. Han vill också dubbelkolla så det är ok att spela med napp eller om det räknas som dopning?  

Skämt åsido så är det påskfest på dagis och då fick barnen klä ut sig.

Det stod mellan polis och fotbollsspelare, med tanke på kvällens drabbning tyckte jag det här blev perfekt!

Man tager vad man haver

Hemma finns det inga bongotrummor så då får man hitta annat att trumma på.

Och det är lika roligt det ser det ut som. 

Bra uppfostran

Född MFF:are? Självklart!
Idag tyckte jag att det var dags för Oskar att visa sitt rätta jag på dagis!

 

Trötter

Ojojoj så trött man blir av att åka bil och vara och handla i Danmark. Eller så kanske där var sömnmedel i smörrebröden jag fick smaka av pappa. Och så var det spännande att få sitta i en helt vanlig stol som en stor kille!
Trevlig helg
Hälsningar Oskar

Gitarrer och bongotrummor

Blev så glad och varm inombords när jag hämtade O på dagis idag. När jag kom in genom dörren möttes jag av ljudet av musik.

Längst in i lokalen satt en av pedagogerna och spelade gitarr. Nu snackar vi inte barnvisor utan åt blueshållet. På golvet satt två av de lite äldre barnen i full koncentration med varsin gitarr och spelade med, de får lära sig spela på dagis. Och där bredvid dem satt Oskar på huk tilllsammans med en annan liten kille och spelade bongotrummor. Så härligt!

Knådad!

All skit från i höstas har bosatt sig i mina axlar, skuldror och nacke. I kombination med en del bärande av tung son + en del monotont kontorsarbete och en del sittande vid datorn har lett till gräsligt ont på sistone.
Idag gjorde jag äntligen slag i saken och gick på massage. Ja kära Arbetsförmedling, A-kassa och Försäkringskassa, jag har under en timme försummat mina plikter som arbetssökande och istället tagit hand om mig själv.
Ryggmassage av en väldigt duktig thaimassös. Oj och aj. Om smärta är en indikation på hur bra det hjälper så borde jag bli frisk för lååång tid framåt.  :-)  Nejdå, men hon tryckte rejält på flera triggerpunkter och det kändes VERKLIGEN. Mellan "triggandet" mjukade hon upp ryggen med oljemassage. Bäst var nästan ändå när hon gav sig på underarmarna. Halleluja!
Efteråt var jag törstig som en elefant och nu ligger jag däckad på soffan och hämtar kraft innan det är dags att hämta Oskar på dagis. 

Kompis att ha till hands

Oskars senaste kompis: Herr Uggla, en handdocka inhandlad idag på IKEA.

Han har en sedan tidigare, en kossa,  och tycker att de är jätteroliga och kommer ofta springande med dem till mig eller Henry och vill leka. Kan vara praktiskt också, ibland kan kossan och ugglan få honom att göra som vi vill när han inte lyssnar på oss. Man får vara påhittig ibland med en liten envis skrutt. :-)

Trappträning

Upp för trappan har Oskar kunnat ta sig länge, vi började "trappträna" rätt tidigt. Sen har jag försökt i många omgångar att få honom att öven krypa ner för trappan men icke! Han har tvärvägrat och bara blivit jätteledsen.

 

Så häromdagen på dagis hade en i personalen satt sig i trappan och Oskar tog tag i räcket och började gå upp och ner och upp och ner och... I helgen var vi ute i solskenet och så fort han fick syn på trappan upp till verandan så satte han igång. Han körde en annan taktik, han kröp upp och gick ner men tyckte hur som helst att det var hur kul som helst.  Tills det gick lite åt pipan...

 

Det blåste ju en hel del och plötsligt när han stod högst upp i trappan och var på väg att gå till räcket för att ta sig ner igen så tog vinden tag i honom och han blåste ner åt sidan, bredvid trappan. Jag blev jätterädd, han kunde slagit ansiktet fördärvat både på trappan, verandaväggen eller rivit sig på björnbärsbuskarna. Men allt gick bra, det enda som hände var att både han och jag blev rädda och att hela hans lilla ansikte och mun var fulla av jord. Plutten. Det händer saker när man ska lära sig minsann! 

 

  

Hemmafix!

Vi har haft en lugn och mysig dag med småfixande här hemma. Länge sen känns det som. Jag har kokt gele och saft och bakat rulltårta. Henry har bland annat börjat förodlingen av tomater och lite annat gott.
Mysig lördag!

Lördagsmys

Lördagsmys = Melodikrysset
Som ni ser tycker Oskar att det är dags för honom att ta över.

Nya tag

Nej, jag har inte legat och lipat i en vecka. Men mornarna har gått i 120,  är ju inte helt van vid att fixa iordning mig själv och O på runt 45 min, så när jag väl suttit på tåget har det varit så skönt att bara göra ingenting.
Idag är sista dagen på Region Skåne, så på måndag kavlar jag upp ärmarna och ger mig heltid ut i jobbsökardjungeln igen.
Veckan har gått jättefort! Onsdag kväll var en riktig "hämta positiv energi"- dag. Efter jobb blev det först en (nåja enoenhalv då) öl med Anna på Bullen. Mysigt att sitta och snacka i lugn och ro och eftersom hon fullkomligt bubblar av glädje just nu gick jag själv därifrån med ett leende på läpparna. Därefter middag på Kin Long med Nina, en träff som var jättetrevlig som alltid och som dröjt alldeles för länge.
Jag åkte hem på kvällen mätt, nöjd, och med massa bra energi i kroppen!
Snart stundar helgen, en helg som blir betydligt lugnare än förra. Även om vi hade jättetrevligt förra helgen så är det välbehövligt med lite familjen Flykt lugn!
Trevlig helg alla ni som läser!

Piss att falla på mållinjen

Usch så ledsen och besviken jag är... Var på intervju för ett tag sedan för ett jobb som verkade hur bra som helst. Intervjun gick bra och jag hade verkligen hoppats på att lyckas nu. Men icke.
Om ett tag kommer jag att kunna ta till mig att jag var med ända till slutet, att de tyckte väldigt mycket om mig och var imponerade av mina meriter osv men inte just nu.
Just nu tänker jag bara lipa en stund, pussa på min lille prins och så får jag försöka hitta ny ork till att söka fler jobb.

Åsså fortsätter vi gnälla...

Frisk? Nej. Friskare än i helgen? Definitivt! Kulmen nåddes i söndags morse, då hade jag 39.5 grader direkt när jag vaknade, hade knappt sovit och mådde som ett as.
Hela dagen gick åt till att vila och sova. Under sömnperioderna svettades jag nog bort en hel del av febern - fick byta kläder oftare än en modell på en modevisning. (Inga liknelser i övrigt)
Idag är jag feberfri men mår i övrigt sådär men är ändå på väg in för att jobba. Kanske supersmart men idag är det genomgång på det vi ska göra resten av veckan och ev en bit in på nästa så det kändes inte som en bra dag att vara hemma...
Som grädde på moset börjar Oskar också bli dålig. Han vaknade med lite snuva, hosta och feber. Med tanke på ovanstående kring mitt jobb så fick Henry komma hem så jag kunde ge mig iväg till jobb. Hoppas verkligen Lilleman får en lättare version av sjukan än jag. Stackars gubben...

Ingen bättring...

Nej, det blev tvärtom... Hög feber,  hostar tills jag klöks, snorar massor och ont i bihålor och kropp... Jomensåatteh....

Men så lägg av nu!!!!

Uppmaningen riktar sig till min extremt envisa förkylning som det känns som om jag aldrig blir av med.
Jag blev förkyld 13 januari oxh var sen riktigt brakförkyld i tre veckor. Efter det har jag successivt blivit bättre men inte helt bra. Det har varit lite hosta, snuva, förkylningsblåsor osv hela tiden. Så nu för ett par dagar sen började jag hosta rejält IGEN och inatt kom snuvan igen. Jag pallar inte!
Nu säger säkert vän av ordning att det är sånt man får räkna med när man har barn på dagis. Och visst kan det vara baciller som Oskar dragit med sig från dagis, men i så fall har han bara packat ner dem i fickan o tagit hem till mig. Själv har han nämligen, som tur är, bara varit förkyld ett par dagar av hela den här perioden. Och det är bra. Hellre jag än han. Fast helst ingen av oss!!

Ny liten kompis

Idag var där en ny liten tjej på dagis när jag lämnade Oskar. Hon kom rusande fram och slickade mig i ansiktet när jag satte mig ner på huk. Nytillskottet är nämligen en liten söt vovve!

Det är bara en av de saker jag tycker är jättemysigt med Oskars dagis, att det flera dagar i veckan finns hundar där. Tycker det är viktigt att barn lär sig umgås med djur på ett naturligt sätt så tidigt som möjligt.

Nya rutiner

Det var ett tag sedan jag kunde skriva det här men: Jag är på väg till jobbet! Region Skåne var uppenbarligen nöjda med det jobb jag gjorde för dem förra omgången och bad mig komma tillbaks för ett projekt till. Alltid kul att veta att man gjort ett bra jobb!

Den här gången är det dock ganska annorlunda för mig och för oss som familj. Hittills när jag jobbat har ju Henry varit hemma med Oskar. Men nu jobbar han ju också så det blir dags för lite längre dagar på dagis för lillemannen, även om Henry slutar tidigare för att korta ner det lite.

Fast jag är helt övertygad om att det kommer att gå bra. Numera blir O inte ledsen när jag går och en i personalen sa när jag lämnade honom idag att han är så duktig och "en riktig liten dagiskille".

Gäller också att skaffa sig lite mer rutiner och förbereda sig på kvällarna. Det är onekligen lite annorlunda att göra sig iordning för jobb på morgonen när man har en liten vilde med sig som ska göras iordning även han. Men vi ska väl lära oss det med. Enda missen jag märkt så här långt är att jag rest iväg med hans napp och extravantar i fickan.  :-)

Egentid

Ja det där med egentid... Numera brukar det vara de där 15 timmarna i veckan som O är på dagis. De brukar dock fyllas mer än väl av framför allt jobbsökande men också lite annat som kan vara svårt att få gjort med en aktiv 19 månaders kille runt benen.

Så hur mycket jag än älskar den där lille killen (och den store med för den delen) så känns det faktiskt riktigt lyxigt att sitta här på ett tåg helt ensam! Jag är på väg till Stockholm till älskad vän för att fira hennes 40-årsdag. Så nu lyssnar jag på musik i telefonen, slöläser en tidning och fikar. Snart ska jag ta fram en bok som jag inte hunnit läsa i sedan jag pendlade. Eller kanske bara vila ögonen en stund. Och för att riktigt lyxa till det ska jag nog gå på toa med dörren stängd. :-) Tänk vad man kan uppskatta det lilla ibland!

T. A. C. K. !!!!!!!

Varför verkar det lilla ordet vara så förtvivlat svårt att säga nuförtiden? Tack. Det är kort, enkelt och tar inte ens en sekund. Tack.

Jag har det inbyggt i mig att alltid försöka hjälpa folk. Hålla upp dörrar, visa vägen osv. Jag gör det för att jag vill och för att jag hoppas att folk vill göra detsamma för mig om jag behöver det. Men jag börjar bli duktigt trött på att folk inte ens giter haspla ur sig ett litet tack.

Som nu på Lund C. Två damer stod lätt förvirrade vid rulltrappan som inte fungerande och diskuterade hur de skulle kunna ta sig till perrongen. Jag gick fram och berättade att det finns en hiss precis runt hörnet. Då fick jag en konstig blick och den ena av damerna sa: Vi vill inte åka hiss! Sen gav de mig en lätt nedlåtande föreläsning kring att man kan fastna i hissar och att man inte lär få hjälp en helg.

Jamen varsågod då...

Suck

Händer mycket!

Oskar är verkligen inne i en intensiv ålder på alla sätt. Allt ska kollas och testas, hur många gånger som helst och allra helst sånt man inte får göra.

Samtidigt som det kan göra en tokig emellanåt så är det så häftigt att se hur mycket och hur snabbt han lär sig.

Han kollar hela tiden av vad vi gör, tar in och härmas. Och än mer lär han sig garanterat på dagis. Bara på ett par veckor har han börjat äta helt själv, vi får knappt hjälpa honom, han går och tvättar händer och ansikte och hjälper till att klä på och av sig.

På bilden koncentrerar han sig intensivt på att få till en fin teckning. Det är bara andra gången han ritar, första gången var han mest nyfiken på att stoppa dem i munnen. Men nu har han fattat galoppen! :-)