Markus Halstis reaktion efter segermålet idag säger rätt mycket om hur ödmjuk han är. Ingen rusch mot klacken för att suga i sig beröm och kärlek. Ingen avdragen tröja eller överdriven målgest.
Nej, en knuten näve i luften, ett litet leende och så tog han emot lagkamraterna som kom för att fira honom.
En doldis med fantastiskt fighterhjärta som nu steg för steg kliver in i rampljuset. Å så glad jag är att han inte gav upp utan kämpade sig ur den där frysboxen som han var mer eller mindre bofast i ett tag. Respekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar