Slut på 2009, äntligen dags för 2010!

.
Årets sista dag. I alla tidningar och på TV är det tillbakablickar, sammanfattningar av året som gått. För egen del hoppar jag gärna över det. Det här året har varit rätt jobbigt emellanåt och från september och framåt rätt så rejält pissigt. Ägnar mig heller att se med tillförsikt fram emot 2010!

Alla som känner mig hyfsat väl vet att nyårsafton inte är någon favorit hos mig. Det görs så otroligt stort, det ska planeras fester som måste bli något utöver det vanliga, det ska vara 9-rätters middagar och blåsor till klänningar och äkta champagne och smällare och f-n vet allt. Många kan heller inte bestämma sig för vad de ska göra för det ska väntas på den perfekta festen. Jag har inget emot att gå på fest, missförstå mig inte, men ibland känns det så påtvingat just för att det är nyår. Ingen (eller väldigt få) skulle komma på tanken på en sådan fest en trist helg i oktober, och ta en avslappnad middag i goda vänners lag på nyårsafton. Henry känner, tack och lov, ungefär som jag och förra året ville vi vara hemma, fira första nyårsafton i huset på tu man hand. Många verkade inte förstå att vi faktiskt valt detta, att vi ville sitta själva och att vi inte gjorde det för att vi inte hade nån fest att gå till. Vi käkade, klädda i myskläder, god mat och stod sen på balkongen och såg fyrverkerierna över stan. Antar att jag har liknande känslor för nyår som många har för julen, att det blir för mycket måste och för lite vad man verkligen vill.

I Himmelriket-redaktionen har vi sedan ett par veckor tillbaks gjort diverse tillbakablicar på Året som gått och även på decenniet som gått. Svårt, särskilt när man som jag har guldfiskminne vad gäller detaljer kring gamla matcher, men samtidigt en liten möjlighet till nostalgi och eftertanke. Jag har kommit fram till att det jag tycker varit jobbigt med mitt kära MFF de senaste åren är frustrationen och hopplösheten, att den gamla kaxigheten är borta, den där känslan av att vi kan slå vem som helst. Jag kräver inte SM-guld år efter år. Men jag vill i alla fall kunna hoppas och drömma om SM-guld varje år. Jag vill tro på att MFF ska kunna vinna alla matcher, även om det såklart inte är rimligt att de gör det. Jag vill inte redan tidigt på säsongen behöva tänka: "Nåja, bara vi kommer bland de fyra bästa är det väl ok". Jag vill inte redan innan matchstart mot lag som BP och Gefle vara orolig för att vi ska förlora.

Detta blev kanske ett rörigt inlägg men så får det vara. Jag ska inte gå tillbaks och läsa och ändra. Alla texter jag skriver tar normalt sett en evighet eftersom jag läser och ändrar och läser om och ändrar igen till förbannelse. Lite för tidskrävande ibland när det är saker som ska upp på Himmelriket. Nu avger jag inte nyårslöften men det kan ju vara en strävan för det nya året i alla fall, att vara nöjd med det jag skriver utan att läsa om det 28 gånger.

Gott slut alla goa vänner och Gott nytt år!
Hoppas vi alla får ett riktigt bra 2010!

Inte fullt så god jul som jag tänkt mig

.
Början gick bra. Lillejulafton med familjen och "extrafamiljen" var lika mysig som vanligt. Vi drack glögg, busade med Emil o Ludde, käkade massa underbar julskinka, pratade massa minnen och skrattade en hel del. Jag fick fick fina foton på mig och Emil från babysim, och dessutom helt fantastiska änglatomar av Tove - är fortfarande lite överväldigad faktiskt. Julafton på Tornhill var också jättemysig. Det blev pulkaåkning, även om det var rätt tungt att både gå uppför backen och att försöka få fart på pulkan i blötsnön. Massor av mat såklart och Kalle Anka innan det var dags för Henry och mig att agera tomtar hos Öbergs. tror det gick bra och att barnen av nöjda och det är ju huvudsaken. Jag hade i alla fall jättekul! Efter julklappsutdelning och lite julgodis begav oss henry och jag hem, för att sen åka till Hjärup på juldagen. Trodde vi ja..

Halv fem på natten vaknade jag och mådde lite småkymigt. Trodde först det berodde på att jag ätit för mycket men inom ett par minuter stod det väldigt klart att det var vinterkräksjukan som slagit till med full kraft. Ska inte gå in på detaljer, kan bara meddela att de 12 följande timmarna var de värsta jag varit med om på väldigt länge. Fick såklart ringa till föräldrarna och meddela att julfirandet var inställt. Resten av dagen bestod av hemsk magkramp, spränghuvudvärk och pendling mellan frossa och svettningsattacker. Gårdagen var ungefär likadan, idag känner jag mig lite mer som en människa även om huvet fortfarande värker väldigt och magen inte känns helt stabil. Innan juldagen var över låg även resten av familjen Lind nedbäddade i sjukan. Henry har dock, peppar peppar, klarat sig än så länge.

Att bli sjuk är sin sak men man kunde väl i alla fall haft bättre timing. Vi älskar verkligen julen i min familj - självklart ska vi fira den ihop i alla fall när vi känner oss friska igen men det blir ju inte riktigt samma sak. Dessutom så är det i dag dop för Henrys systerdotter Ronja och där skulle jag vara den som höll Ronja på dopet. Blev jättestolt när de frågade mig och har verkligen sett fram emot den här dagen. Men istället för att vara i kyrkan med de andra sitter jag nu här och skriver ett deppigt blogginlägg och det mest positiva målet för dagen är att försöka få i mig lite riktig mat. Det blir inte alltid som man tänkt sig...
.

God jul o gott nytt år!

.
Nu har julen börjat på riktigt! Igår var det dags för julens kanske viktigaste tradition i vår familj - julskinkemiddag! Mamma gör alltid skinkan klar på lillejulafton och det går inte att komma ifrån att det är då den är som godast, nyss uttagen ur ugnen, varm och saftig! Från början var det bara vi i familjen som tog varsin skinkmacka i pausen av julpyntandet. Sen ett år (vi kom fram till igår att det nog var för 6år sedan) dök "nästan-syskonen" Tove och Björn upp och givetvis bjöds de in att vara med. Sedan dess är de alltid med och nu är givetvis Toves underbara lilla familj också med. Det var en härlig kväll, med Emil o Ludde i centrum såklart och med mycket mat, goda drycker och många skratt! Fick dessutom en helt fantastisk julklapp av Tove - tusen tack gumman - du vet hur mycket jag uppskattar det! Av lille Emil fick jag bilder på honom och mig och det värmer också gott i hjärtat!

Idag bär det av till Henrys familj, jag hoppas få åka pulka innan det är dags för all den goda maten. Iår ska jag även få dra på mig tomtekläderna och dra iväg till... en familj vi känner och leka tomte! Också något jag älskar med julen. Imorgon firas julen igen i Hjärup.

Hoppas ni alla som läser här får en lika go o härlig jul!

Kul i snön!

Jag vet att det finns en hel del människor som inte uppskattar all snö vi har just nu. Tänkte därför visa att par bilder på en underbar liten "herre" som definitivt uppskattar snön! Det är lille Ludde leker snömonster med min bror Peter som eminent fotograf. Ludde trivs ypperligt i Hjärup! Han leker, busar och rastar föräldrarna rejält emellanåt. Men även om han kan var avild ibland är han också en riktigt duktig kille. Han har nu åkt tåg ett par gånger och varit med på kalas och han sköter sig exemplariskt! När han väl hade fått hälsa ordentligt så märkte man knappt att han var där, utom när han lugnt och snällt kom och talade om att: "Nu har jag hållit mig jättelänge, men nu går det faktiskt inte längre"! Stor puss på dig Ludde - nu kommer vi snart hem till er igen!

Foton: Peter Lind

Sicken början på dagen...

.
Här har ni en som vet hur man ska spendera sin julledighet:
Väckarklockan var satt på 07.00, men jag vaknade redan 06.45, rejält förkyld. Helst ville jag hämta en stor paket näsdukar och krypa ner under täcket igen. Men icke sa Nicke, klockan 08.00 var nämligen tandläkarbesök inbokat. Sista delen på min rotfyllning/lagning skulle fixas. Hatar verkligen tandläkarbesök och inte fasen blir de bättre när man måste ligga med käften vidöppen samtidigt som hela näsan och halsen är full med slem och det känns som om man måste nysa o hosta hela tiden. Pricken över i på denna morgonen var såkalrt räkningen som skulle betalas hos tandläkaren... Men å andra sidan - nu kan den här dagen väl ändå bara bli bättre?
.

Winter wonderland

Just nu verkar det som om det aldrig kommer att sluta snöa. När man än tittar ut genom fönstret ser man de små flingorna och bergen av snö på huset och träden växer sig högre och högre. Jag vidhåller att jag tycker det är härligt - även om jag börjar undra hur i hela friden sdet kommer att bli när allt detta ska slaska bort... Simma genom slask verkar sådär mysigt. Men (peppar peppar), det verkar ju nu som om det ska få ligga kvar över jul! Tjoho! Tänk om man till och med kan få åka pulka för första gången på... ja, sisådär 20 år. Hade varit kul! Mindre kul är att jag börjar känna mig förkyld. Får gå ner o trycka i mig lite C-vitaminer.

Va? Snö? Oj?

Det är bara att inse, vi skåningar är inte så vana vid det här underliga vita som nu finns överallt på marken. Det är likadant varje år - när den första snön kommer så får vi en chock! Tågen står stilla, det blir kaos på vägarna och det enda folk pratar om är snön. Nu i Facebook tider märks det också genom var och varannan status lyder: "det snöar", "det är vitt utanför fönstret" osv. Ja, och vissa skriver t.o.m. blogginlägg om snö ;-)

Det är kanske inte så konstigt egentligen. För hur ofta har vi egentligen snö flera dagar i sträck? För det mesta när det snöat de senaste åren har det smält bort på ett kick, det vita har snabbt blivit grått och man har sett desperata barn åka pulka i backarna på nån slags snöslask blandad lera.

Men nu verkar det faktiskt som om snön är här för att stanna ett tag. De flesta vädersajter på nätet lovar flera dagar med minusgrader - här i Eslöv ska det tydligen gå ner till minus 13 grader senare i veckan! Galet! Jag vet att det är många som inte gillar snön och visst kan jag väl förstå dem. Det blir krångligare att ta sig fram på vägarna, särskilt om man bor lite mer svårtillgängligt, det är jobbigt för dem som har svårt att gå, osv osv. Men jag njuter just nu! När jag var ute och tog "snöbilderna" på huset fick jag pulsa fram genom snön och det knarrade så där mysigt under fötterna som det gör när det är riktigt kallt. När solen titade fram gnistrade det som diamanter i snön, och allt ser så ljust och vackert ut i snötäcket. På dagiset intill vårt hus springer ungarna omkring toklyckliga och kastar snöboll, bygger snögubbar och pulkorna är framme. Jodå, jag kommer säkert också att svära lite när tågen blir försenade på väg hem från jobb inatt, eller när jag måste ut och skotta igen fast jag gjort det bara nån timme tidigare. Men då ska jag verkligen försöka minnas den här känslan, komma ihåg knarret under skorna, glittret i snön och barnens skratt.

I'm dreaming of a white Christmas!!

Mörkgrått idag

.
Redan när jag vaknade idag kände jag att det här blir en dag som känns, om inte nattsvart så i alla fall mörkgrå.

Tänk om man bara kunde få dra täcket över huvet och somna om. Tänk om man kunde få sova bort hela denna dagen och vakna imorgon till en ny, förhoppningsvis ljusare, dag imorgon. Tänk om man kunde få behålla mysbyxorna på, lulla omkring i huset hela dagen och göra absolut ingenting och inte prata med en enda människa. Tänk om man kunde få slippa vara social och proffessionell en dag som denna. Men så fungerar ju nu tyvärr inte livet. Även idag måste man ge sig ut i världen och möta den, hur tröttsamt det än känns.

Visst vet jag att jag fixar det. Jag vet att jag är stark. Jag vet att jag kommer att kunna skaka av mig den här känslan igen och gå vidare och se positivt på saker och ting. Imorgon kanske. Men just idag har jag absolut ingen lust...
.

Ett stort o varmt välkommen till julen!

Ända sedan jag var liten har jag älskat julen och det mesta som har med den att göra. Men sällan har jag längtat så länge efter "jullovet" som iår. Det är en underbar tanke att det kommer hela 18 dagar i rad då jag inte ska vara på min arbetsplats överhuvudtaget! Fantastiskt. bara 4 dagar kvar...

Julfirandet brukar vara riktigt mysigt i vår familj. Lillejulafton är en av de viktigaste dagarna. Då kommer Tove med familj hem till Hjärup, det dricks glögg och äts pepparkakor i väntan på att julskinkan ska bli klar. Jag har bakat papperkakor iår också, självklart är en hel del av del i form av flodhästar. Vem har sagt att man måste vara helt traditionell för att man älskar julen? Sen äts det varm, nylagad julskinka tills magarna står ut som ballonger. Iår blir det extra mysigt, första julen för både Emil och Ludde - två underbara små individer som är så viktiga för mig när livet i övrigt känns lite tungt.
Julafton firas iår med Henrys familj - en härligt kaos av barn, mängder av julklappar och ännu större mängder av mat. Innan jag träffade Henry så hade vi i många år firat jul bara mina föräldrar, min bror och jag. Första julen hos Nilsson blev en väldig kontrast, men det är härligt att se barnen och deras förväntan kring allt som ska hända. Det jag saknar är att inte få åka iväg och "tomta" med pappa. Det är också en mångårig tradition, vi åker iväg och är tomtar hos familjer där barnen (och i vissa fall även föräldrarna) inte har en aning om vem vi är. I den ena familjen har barnen nästan hunnit bli vuxna nu, men det spelar ingen roll, de vill ändå att vi kommer. På juldagen är det dags att fira julafton med min familj. Här är det lugn som gäller, mycket mat även här, efter julklappsutdelningen avslutas kvällen med kortspel - "hongaröv".

Jag är klar med de mesta förberedelserna inför julen. Pepparkakorna är bakade, köttbullar o leverpastej är gjorda, nästan alla julklappar är inhandlade, huset är pyntat och idag läggs de flesta av julkorten i kuvert för att skickas. Det jag inte är klar med, och som egentligen aldig blir klart, är mitt julpyssel. Men jag har tänkt mig att julpyssla även under julledigheten, säkert både före och efter jul. För blir en tomte inte klar innan jul iår så kan den ju användas nästa år. Tomteduken nedan tog lååång tid att sy (man ser bara knappt halva på bilden), den var egentligen tänkt att bli klar förra julen men fick ha sin premiär iår istället.
Nu har det ju, för att höja julstämningen ännu mer, till och med dykt upp lite snö, åtminstone här i Eslöv. Vågar man hoppas på att den ligger kvar till jul?

Trots att jag är lite dålig på att uppdatera här på bloggen räknar jag väl med att hinna skriva lite till innan jul, men vill ändå passa på att önska er som läser här en riktigt mysig jul och ett gott nytt år!
.

Mysig favorit

.
En absolut favorit i vårt hem just nu är definitivt vår öppna spis. I höst satte vi in en kassett i den för att få bättre effekt av eldandet. Nu eldar vi i stort sett varje dag. förutom att det blir varmt och gott i huset så är det också enormt fridfullt att sitta och titta in i elden.

Mysigt!

Ett resultat...

.

... av dagens pysslande framför TV:n. Ett litet knyppplat julpynt. Kanske inget som kommer att gå till världshistorien, men rätt sött tycker jag. Håller på med ett till, det är blandat rött o silver.

Lördag i pysslets och sportens tecken

.
Lördag och ledig från jobb! Känns riktigt riktigt skönt! Vi ska göra... absolut ingenting nyttigt eller socialt, vi ska bara vara!

Visst är det jättekul att hitta på saker, åka på utflykter, träffa familj och kompisar osv. Och visst har man ofta när man är ledig en massa måsten"- saker som behöver tas tag i hemma, särskilt så här innan jul. Men då och då behövs en sån dag som idag, när kalenderna är tom, man stoppar undan alla måsten och bara ägnar sig åt sådant man vill och mår bra av.

I mitt fall började det med sovmorgon, det blir en hel del TV-tittande med skidor och skidskytte, med tanke på hur härligt vädret ser ut blir det nog en promenad kring Trollsjön och sen ska jag ägna mig åt mitt älskade pyssel! Lite har jag hunnit med sen innan, tex julkort, och tomteparaden nedan, men mer ska det bli! Det blir nog lite fler julkort, några tomtar och så lite knyppling och kanske lite stickning. Sen lutar det åt att det blir en hyrfilm och nåt smaskigt att äta ikväll!

Imorgon blir det julmarknad i Fogdaröd och sedan födelsedagskalas hos Henrys systerdotter.

Önskar alla mina goa vänner en lika härlig helg!




.