onsdag 31 december 2014

Hejdå 2014 och hej 2015

Så var det snart dags för ett nytt år. Som vanligt, och i synnerhet sedan vi fick Oskar så känns det som att året gått väldigt fort. Det har varit ett bra år med fast jobb för mig, en del mysiga resor och ett helt fantastiskt år när det gäller fotboll och MFF. Oskar har utvecklats hur mycket som helst och nu har vi en liten kille som snackar, kan själv, och har en väldig massa vilja - en härlig krabat helt enkelt.

Just den här specifika dagen är, som alla som känner mig vet, inte min favorit. Som tur är känner maken likadant och vi firar i lugn och ro med familjen.

Nyårslöften ger jag egentligen inte mycket för men i år har jag faktiskt tänkt att lova mig själv ett par saker inför 2015:
Jag ska bli bättre på att ta hand om mig själv och jag ska ta tag i mina sömnproblem så att jag kan komma tillbaks lite mer till mitt gamla jag. I det ingår att jag och Henry ska se till att komma iväg på lite mer på tu man hand.
Jag ska se till att bli klar med projekt körkort så att jag kan ägna lite tid åt något jag kommit att sakna oerhört mycket: att skriva om MFF. Jag saknar intervjuer, matchrapporter och allt annat kring detta så mycket och det är något som får mig att må bra.
Och jag ska spendera betydligt mer tid på Swedbank Stadion och följa MFF på nära håll. Ser oerhört mycket fram emot 2015 och extra kul ska det bli att få se mitt och vännen Eriks lag Hammarby mötas. Välkommen tillbaks till Allsvenskan!

Gott nytt år alla nära och kära!

fredag 12 december 2014

Men så meddela beslutet nån gång!!

Nu har jag kollat efter nyheter om Halstis kontrakt så många gånger att det börjar bli fånigt. På riktigt. Extra mycket så eftersom alla är helt övertygade om att han lämnar Malmö. Det är väl jag också. Egentligen. Men så länge inget besked kommer hoppas jag och ber om att ha fel. Det tar så mycket onödig energi. Vill Veta NU!!

tisdag 9 december 2014

Så var det roliga slut...

... För den här gången.
MFF var hyfsat nära men räckte inte till, det blev förlust och MFF slutade sist i sin grupp.
Ärligt talat, när detta fantastiska CL- äventyr startade kändes det som att allt annat än klara förluster och en klar fjärdeplats vore en framgång. Det har alltid sagts att svenska lag inte kan nå framgång i både allsvenskan och europaspelet men MFF har bevisat motsatsen.
Man har spelat som om det handlat om normala motståndare, inte Juventus och Atletico Madrid. Man vann Allsvenskan överlägset och man har gett en jävla massa hopp och förväntningar inför kommande säsong.
Vet inte varför just den här matchen påverkade mig så mycket mer än flera tidigare. Kanske för att det troligtvis är Halstis sista? Gör ont i hjärtat o magen att tänka på. Hade önskat honom en succé, men kan konstatera att han numera är bättre på mittfält än i backlinjen. Sitter här och svär lite över att Erik Johansson inte kunde hålla truten där efter incidenten i Malmö... Tror alla ommöbleringar påverkade oss mycket idag.
Kan vara ett av de mest osammanhängande inlägg jag skrivit. Ingen aning. För en gångs skull tänker jag inte gå tillbaks och ändra, finslipa och greja. Skriver bara ur hjärtat som mår sådär just nu.

fredag 5 december 2014

Första besöket på Swedbank Stadion

När jag bodde på Möllan var jag ofta på MFF:s träningar. Det är något speciellt det där som är svårt att förklara för "normala" människor, varför man går och tittar på en träning. Det finns en massa fotbolls-nördiga anledningar som jag inte tänker räkna upp här och nu. Men en anledning är väl just det, att det finns en massa andra människor där som är precis lika nördiga och som alla brinner för samma sak som man själv. Det är något i atmosfären, i luften som inte går att förklara.
 
Sedan vi flyttade till Eslöv och sedan Oskar kom har besöken på träningarna varit extremt sällsynta. Men idag var Oskar och jag lediga, MFF var hemkomna från Kanarieholmarna och skulle träna så jag bestämde mig för att sonen skulle få göra sitt första besök på Swedbank Stadion.
 
Som jag misstänkte fick jag hålla båda ögonen ordentlig på honom - han ville ju inte stå utanför och kolla - han ville in på plan och spela boll. Jag var förberedd och hade med Oskars egen lilla boll så att han fick springa bredvid planen och spela med mig och det nöjde han sig med ett tag. Han satt också på läktaren och ropade glatt under spelsekvenserna på träningen: Heja Malmö, heja Malmö!
När träningen var slut stannade ett par spelare kvar på plan och tränade avslut. Oskar såg ett helt gäng bollar ligga där på inne på planen och ville såklart in. Jag försökte vara en ordentlig mamma och fortsatte säga till honom att man inte fick springa in. Men då ryckte ett par av herrarna i Kommando Kellerman in och tyckte att jag skulle låta grabben spela. Sagt och gjort. Oskar sprang in, fick tag på en boll och började passa mig, helt överlycklig.
 
Efter en stund kom Emil Forsberg gående på väg av planen och Oskar passade bollen mot honom. Emil stannade kvar och spelade med Oskar, berömde honom och skojade med honom. Mitt lilla hjärta hade hur kul som helst, och jag med för den delen. Till slut tog Emil med honom in på plan och till målet så att Oskar fick göra mål och sen visade han honom hur man ska fira när man gjort mål.
Vilka härliga spelare vi har i den här klubben!
 
 







onsdag 3 december 2014

Not my favourite time of the year

Nu börjar den närma sig. Den där tiden på året som många tycker är spännande och ser fram emot men som jag bara tycker är jobbig. Nej, jag pratar inte om julen. Jag pratar om Silly Season.

Egentligen har det ju snackats länge nu i MFF om framför allt de tre spelare som har utgående kontrakt: Thern, Ricardinho och Halsti, och det blir bara jobbigare och jobbigare att läsa om och tänka på. Jag vet att det hör till fotbollen av idag att spelare kommer och går. I vissa fall känns det helt okej när en spelare lämnar, även spelare som är bra och som man gillar. Man konstaterar faktum, säger "tack för den här tiden" och så släpper man det. Lite åt det hållet känner jag för Thern och Ricardinho. Visst är de bra och visst skulle jag vilja ha dem kvar i MFF men det känns ändå helt okej att de lämnar så länge de ersätts av (minst) lika bra spelare. Men så kommer vi till Markus "sämpa" "Halstinho" Halsti. Och då kommer saken i ett annat läge.

För mig är Halsti en MFF:are fullt ut och allra helst skulle jag vilja att han fortsatte vara det under hela sin karriär. Det är så mycket jag gillar hos denne spelare. Hur han utan gnäll i media tagit sig från frysboxen till en position som en av lagets absolut viktigaste spelare. Hur han alltid ger allt ("sämpa") och på ett klassiskt MFF-sätt aldrig är nöjd med annat än vinst, oavsett motstånd. Hans målfirande, eller rättare sagt brist på detsamma. Det ödmjuka och trevliga intryck han gör i intervjuer. Den här texten på Himmelriket uttrycker väldigt väl vad jag också känner (även om det nu blivit klart att det inte blir Helsingfors för Halsti). Jag unnar Markus Halsti av hela mitt MFF-hjärta att få komma ut på ett proffsäventyr var det än vara må. Men det gör ändå ont i samma hjärta att tänka på att Olympiakos-matchen på tisdag kanske är hans sista hos oss. Jag hoppas att det inte är så men vågar inte riktigt tro något annat.

Bryr jag mig för mycket? Är jag för blödig? Blandar jag in för mycket känslor i det här? Alldeles säkert. Men det är så jag funkar, i många sammanhang, men i synnerhet som fotbollssupporter. När det kommer till MFF så är det massor av känslor och passion inblandade. Ibland önskar jag verkligen att jag inte brydde mig så mycket.

onsdag 26 november 2014

Gameday

Ikväll är det ( äntligen) dags för ännu en CL-match för MFF. Hela jag bubblar av förväntan och längtar tills klockan blir 20.00 och sändningen börjar.

Oftast när MFF spelar förväntar man sig vinst och varje poängtapp är bittert. Detta är en av alla de anledningar till att CL matcherna är fantastiska. MFF får här vara underdogs, kraven är mindre men förväntan desto större.

MFF har bjudit på många fantastiska stunder under året och nu hoppas jag på ännu en härlig kväll!

tisdag 25 november 2014

Första presenten

Igår satt Oskar och ritade och klippte i en bit papper. När han var klar kom han springande med den till mig och sa: "Här mamma den är till dig!"

Låter kanske inte som en världsnyhet men det är första gången han själv kommer med en present och sånt får ett blödigt mamma-hjärta att smälta!

tisdag 4 november 2014

MFF i CL

Förlust på hemmaplan med 0-2 men ohh vad stolt jag är!

Mitt älskade MFF står upp så bra mot ett av världens bästa lag att jag inte riktigt fattar att det är sant. I andra halvlek var vi dessutom nära en kvittering ett par gånger men så visade Atletico sin klass och vips låg vi under med två istället.

Heder också åt MFF:s publik som inte heller gav upp och som stannade kvar efter slutsignalen och hyllade sitt fantastiska lag trots förlusten.

Det kommer ALLTID att svida med en förlust, oavsett vilka vi möter och i vilket sammanhang. Men det här v atr definitivt ingen förlust att skämmas över!

Tack MFF för en fantastisk kväll som med lite mer tur kunde blivit helt magisk!!

torsdag 23 oktober 2014

Om man backar bandet känns det bättre

Att förlora svider och att göra det med 5-0 känns riktigt surt, jag skulle ljuga om jag sa nåt annat. Men igår kväll när jag satt och började känna mig uppgiven och irriterad över hur baklängesmålen trillade in tvingade jag mig själv att stanna upp i tankarna och backa bandet lite.

För sisådär ett halvår sedan, innan MFF började sitt fantastiska äventyr i Europa hade det nästan känts självklart att vi skulle åka på stryk i en match på bortaplan mot ett av de bästa lagen i världen. Storstryk till och med om förutsättningen skulle vara att vi stod utan en av våra absolut bästa spelare. Men MFF 2014 har gjort något med oss supportrar.

Deras prestationer och deras attityd har fått oss att våga drömma oroliga drömmar. De har fått oss att tro att inget är omöjligt för dem. De har fått oss att känna besvikelse över att inte kunna spela jämnt med Atletico Madrid på bortaplan.

MFF har försvarat sitt SM-guld, dessutom överlägset. De har gjort fantastiska matcher i kvalet och i CL. Man har presterat på topp så många gånger och gett oss fantastiska upplevelser och minnen. Igår presterade man inte på topp, långt ifrån, och då blir det stor förlust mot den här typen av motstånd. Och det måste vara okej.

Än är inte CL- äventyret slut och jag är säker på att MFF kommer att ge oss fler härliga minnen! 

måndag 22 september 2014

Oan, too, fri, får

Oskar gillar att titta på TV, det är inget att hymla med. Och visst får han kollla en del, kanske mer än de rekommenderar men vi styr i alla fall vad han tittar på. Och det går inte att komma ifrån att han lär sig samtidigt som han har kul.

Färger och siffror har han alltid tyckt är kul och vi började rätt tidigt räkna när vi leker. Till tio har han kunnat räkna ett tag och sen har jag hört honom säga "evla", "tåll" och "tettå". Men så plötsligt igår när vi satt och lekte fortsatte han ända till arton. Jag blev lätt chockad men det skulle inte sluta där. Vid middagen satt Oskar och la upp ärtor på sin sked och upprepade något jag inte riktigt hörde, jag trodde det var en ramsa. Men så lyssnade jag noggrannare och hörde hur sa, samtidigt som han la upp en ärta i taget: "Oan, too, fri, får"! Ungen satt och räknade på engelska! Jag frågade vem som lärt honom räkna så och det visade sig vara Dora Utforskaren, ett av programmen han gillar, där man slänger in lite engelska emellanåt.

Lille store killen, vilken utveckling som pågår just nu!

tisdag 16 september 2014

Om att vara nöjd trots en förlust

Som MFF-supporter hör det inte till vanligheterna att vara okej med en förlust. Men faktum är att vi förlorade med 2-0 borta idag och det känns rätt okej även om hjärtat såklart alltid hoppas på mer.

För vi mötte inte Sundsvall, AIK eller något annat lag vi möter till vardags. Vi spelade mot Juventus. På bortaplan. I Champions League. Juventus som mängder av människor världen över har som favoritlag. Juventus som även fotbolls-ointresserade känn er igen namnet på. Juventus som har en ekonomisk omsättning som får MFF:s att se ut som kaffepengar. Och så vidare.

Första halvlek gjorde MFF det så sjukt bra och adrenalinet pumpade här hemma. I andra blir MFF betydligt mer tillbakapressade och efter 60 minuter sprack nollan och jag hann bli lite rädd att det skulle dra iväg ordentligt. Ett mål till trillade in och det slutade alltså med 2-0 förlust.
När Guille skadade sig inför Europaspelet trodde jag att våra chanser kraschat. Att sen Ricardinho, Thern m fl varit långtidsskadade och att vi på vägen sålt Pontus Jansson (som var på plats idag) och Albornoz och ändå klarar oss så här bra; Det är stort.

Jag är alltid stolt att vara MFFare men lite extra stolt idag.

fredag 15 augusti 2014

Liten som blir större

Nu är det dags för ny "termin" på dagis, nästa vecka börjar nya småttingar och vår lille kille är plötsligt inte så liten längre.

Ett steg i den utvecklingen är att vi börjar avveckla sovstunden mitt på dagen - senaste veckorna har han oftast inte velat sova ändå. Idag fick vi hem "sovstundspåsen" med hans kudde och filt och jag undrar lite förvirrat vart min lille bebis tog vägen. :-)

onsdag 6 augusti 2014

Vi vann igen! Malmö vann igen!

Nåja, inte var det som i visan "Så jävla enkla tre poäng". Det var tvärtom fruktansvärt spännande och läskigt och när domaren visade 6 minuters tilläggstid trodde jag att jag skulle kräkas av nervositet. Vem i h-e har kommit på att man inte ska visa tilläggstiden på TV-skärmen? Fick ta tiden på mobilen och jisses så långsamt den gick. Men seger blev det och en så härlig insats både på plan och läktaren att jag är alldeles skakis!

Jag är svettig. Jag är hes. Jag har lätt vätskebrist. Jag är så in i bomben slut både fysiskt och mentalt. Jag bubblar fortfarande av adrenalin. Men framför allt är jag en härlig blandning av lättad och lycklig!

Det är alldeles för länge sedan jag var på Stadion och oj så glad jag är att jag valde att komma tillbaks just idag! Spontant så är det i stort sett bara SM-gulden som klår den här upplevelsen.

tisdag 5 augusti 2014

Men jisses...

Jag trodde jag hade sett nåt av det onödigaste jag kunde tänka mig när jag upptäckte pyamasen som byter färg när bebisen blir varm. Alternativt hållaren för Iphone för bebisar, inkl dregelskydd.

Men så igår såg jag annonsen i Netto- bladet för... Selfie-pinnen! Really? Allvarligt? Folk måste ha för lite att göra...

onsdag 30 juli 2014

Inga söta drömmar här inte...

Med Henry och Oskar hemma hos Henrys föräldrar ett par dagar skulle jag få lite tid för mig själv och sen en god natts sömn. Så var tanken, men det blev inte riktigt så...

Det började bra, efter jobb åkte jag in till Lund och träffade god vän och hennes familj och åt en otroligt god pizza. Sen bar det hemåt, datorn åkte igång direkt och jag tittade på MFF:s bortamatch mot Prag. Även där började det bra, men i andra halvlek gick det utför och det slutade med förlust. Men returen i Malmö återstår så det är inte läge att deppa ihop.

Efter matchen kollade jag lite TV men gick rätt snart upp och la mig för att passa på att för ovanlighetens skull sova ut ordentligt. Som vanligt slog jag på larmet när jag gick upp, en trygghet eftersom jag tycker att det kan vara lite småläskigt att vara ensam hemma på nätterna.

Klockan 04.13 vaknade jag med ett ryck av ett tjutande. I mitt nyvakna förvirrande tillstånd tog det en liten stund innan jag fattade att det var larmet i huset som tjöt. Jag kollade av larm-appen på telefonen och det var inbrottslarmet i tvättstugan som löst ut. Jisses så rädd jag var! Där satt jag på övervåningen och hade ingen aning om ifall det gick omkring någon i mitt hus. Visserligen hörde jag ingen men jag vågade inte gå ner utan satt bara på sängen och skakade och väntade på att de skulle ringa från larmcentralen. (Jag var för uppjagad för att komma ihåg hur jag själv kunde komma i kontakt med dem).

Tack och lov för att vi valde att installera det nya larmet! Efter bara ett par minuter (som verkade väldigt långa) ringde de upp och jag berättade vad som hänt. Ytterligare några minuter senare kom en väktare hit, han kollade först utomhus för att se så att ingen försökt ta sig in någonstans, sen kom han in och gick igenom varenda litet utrymme i hela källarutrymmet och på nedervåningen och vi kunde konstatera att det inte fanns någon där och att det var ett falsklarm.

Det tog nån timme innan jag kunde somna om för en stund och så här på förmiddagen känner jag mig lite sliten. Det var inte riktigt så här jag hade tänkt mig min lediga dag men jag ska helt klart göra det bästa av det och nu tänker jag bara slappa och ta det lugnt tills det är dags att ge mig av för en mycket välbehövlig rygg- och nackmassage.

lördag 26 juli 2014

Viktig match idag

Idag möter MFF Kalmar på hemmaplan. Ett mycket viktigt möte för båda lagen. Dessutom en spännande match för oss MFF:are med nya spelare som ska matchas in i laget.

Oskar sa ifrån innan matchen att han ville ha på sin MFF- tröja och han ville göra som dom på TV och vifta med sin halsduk.

måndag 7 juli 2014

Sådär gick det väl.,.

... för MFF när Allsvenskan startade om igen efter VM uppehållet. Det var lite trögt och segt och dessutom var ribban i vägen när Cibicki hade en lysande chans på slutet. Men en poäng blev det i alla fall och inget att få panik över.

Lite jobbigt känns det att truppen just nu, precis när man ska börja Europa League kvalet. Att Miiko och Pontus skulle försvinna var väl ingen jätteöverraskning och det känns helt ok. Betydligt värre är det med Guille. Plötsligt står vi utan vår bäste spelare (har i alla fall varit under stora delar av tiden han varit tillbaks), vår kapten som är målgörare, vinnarskalle och ledare. Väldigt stora skor att fylla.

Visst är det tråkigt för MFF:s skull men allra mest lider jag med Guille. Jag hade verkligen unnat honom en hel säsong med framgång! Visst känner jag extra med honom för att han är MFF:are men jag hoppas och tror att jag känt ett visst mått av sympati även för någon annan som drabbats. Och även om det rört en motståndare är jag säker på att jag aldrig hade känt som den supporter från en annan klubb som på Twitter kommenterade Guilles skada. Hon skrev om hur fantastiskt lycklig hon blev när hon hört om den och att hon gått och hoppats på detta. Vad fan är det för fel på folk?!? Allt är fan inte bara klubbtillhörighet, det handlar om människor och deras liv och karriärer. Som grädde på moset lär tjejen vara sjukvårdare. Känns tryggt.

Guille besvarade tweeten med att tacka henne för gratis tändvätska.

Kämpa Guille - du är så välkommen tillbaks när du är redo!

fredag 20 juni 2014

Trevlig midsommar!

En riktigt skön och trevlig midsommar önskar Oskar med familj till alla goa vänner!

onsdag 18 juni 2014

Mysig söndag

I söndags var vi i Billinge, en liten ort nära Eslöv.  Där finns ett mysigt museum som heter Gamlegården där man visar upp boenden från förr. I söndags hade man även tagit dit lamm, kaniner, kalvar och en liten häst och det bjöds på smakprov av lingonmjölk, drickablandning och kalvdans. Oskar tyckte det var supermysigt och sprang mellan smakprover och djur. Mest spännande var "lilla bä bä" - ett lamm som vara var 11 dagar gammalt.

Sen körde vi vidare till Fricks trädgårdscafe en liten bit bort. En riktig liten oas där vi mumsade i oss glass och spettkaka.

En lyckad söndag!

fredag 13 juni 2014

Sliten...

Skulle ha kommit upp inlägg både om Tysklandsresan och lite MFF- tankar men tiden och orken har inte räckt till. Konstant stressigt på jobbet i kombination med pendling, litet sidoprojekt mm tar ut sin rätt och just nu känner jag mig rätt sliten och trött. 

Väldigt skönt att det är fredag idag, dessutom slutar jag tidigt. Oskars dagis har lite sommarfest hemma hos två i personalen. Dom bor på en gård och har hästar, lamm mm - kommer att bli en toppendag för dom små. Till helgen finns önskemål om övertid på jobb men vi är fullbokade hemma så de får klara sig utan mig.

Trevlig helg alla!

onsdag 4 juni 2014

Ibland ska man ha tur!

För ett tag sedan vann jag en tävling om BRIO leksaker på Loppi.se. Efter lite strul fick vi idag sista delarna av vinsten!

Oskar älskar tågbanorna från BRIO och vinsten var hela deras nya Safari-set med roliga banor och tåg. Fantastiska leksaker som ligger långt utanför vår budget så både Oskar och hans föräldrar är väldigt nöjda!

måndag 2 juni 2014

Ett favoritämne: Service!

Kom hem igår kväll från en långhelg på Rügen. Skön minisemester som jag kommer att berätta mer om senare om tid finns men lite tankar kring service och olika beteenden hos människor kan jag inte låta bli att plita ner.

När vi kom fram till vår boendeort Bergen hade vi svårt att hitta hotellet. Gick in på en mack för att fråga men kön var lång så jag frågade istället en herre på väg in om han kände till det. Han frågade om jag kunde vänta tills han betalt så kunde vi köra efter honom. Tänkte ett tag att han kanske bodde på hotellet han med men nejdå, när han "släppt av oss" körde han vidare åt ett annat håll. Han var helt enkelt bara en människa som tänkte på andra. Härligt!

Det såg man inte mycket av på båten till o från Sassnitz. Konstant knökfullt på alla former av sittplatser. Efter ett par timmar behövde vi, framför allt Oskar äta, och i cafeterian satt massa folk som varken hade käkat eller verkade ha planer på att göra det. Vi gick fram och frågade ett sådant sällskap tänka sig att lämna platserna till oss som skulle käka middag. Svaret: "Men det finns ju inga andra lediga platser på båten" Så om du inte hittar en ledig sittplats på stan sätter du dig på en restaurang utan att beställa mat? Skulle inte tro det... En annan barnfamilj fick nobben av en gubbe för att han behövde sitta där och ladda sin dator. Till slut fick vi i alla fall plats och mat. För övrigt verkade den mesta personalen på Stena Lines enormt trötta på sina jobb och var allmänt sura.

En annan reflektion efter Rügen-resan är hur skönt det är att komma till ett ställe där barn är välkomna och man slipper känna sig till besvär. Ingenstans tittade man snett på oss för att vi kom med en barnvagn med en treåring i sällskap. Tex så hade alla restauranger vi var på barnmenyer eller erbjudande för barn. Efter en liten tur på en strandpromenad i Binz tänkte vi sätta oss på ett café. Oskar bestämde sig för att han skulle sitta på en stol precis mitt i solen vilket han inte fick. Han reagerade då som en typisk treåring som är småtrött, dvs protesterade med skrik och gråt. Det var inte ett alternativ att låta honom få som han ville så vi var på väg att gå därifrån - då kommer en i personalen springande med en liten glasstrut till Oskar. Även om inte brukar använda mutor så var det väldigt tacksamt i det här läget - han lugnade såklart ner sig och satte sig glatt där vi sa till honom. Visst vann caféet på det här, de fick ju oss som gäster men de hade lika väl kunnat välja att se oss som jobbiga människor man bara ville bli av med. Och nej, glassen hamnade inte på notan.

Sista kvällen efter middan tänkte vi sätta oss en kort stund i hotellbaren och ta en drink innan vi gick upp till rummet. Klockan var inte mer än halvnio och det var lugn och stillsam miljö. Vi frågade när vi gick in om det var okej att vi kom in med Oskar. Bartendern svarade då att det gick bra så länge det inte blev för högljutt. Jag sa att självklart skulle vi gå ut och sätta oss i lobbyn om han blev högljudd. Då log bartendern och sa: "Nej, jag menade om det blir för högljutt här inne för honom". Lillkillen ville såklart också ha något att dricka när vi fick varsin fin drink och han fick då ett pyttelitet glas med juice och var helnöjd. Inte heller juicen hamnade förresten på notan.

Väldigt skönt och avslappnande att vara i en miljö där man bemöts på ett så positivt sätt!

måndag 26 maj 2014

Fotboll handlar inte om rättvisa...

...men en poäng idag kändes väldigt rättvist. MFF hamnade i ett tufft 0-2 underläge men kämpade, tvingade sig tillbaks in i matchen. Trots en bränd straff lyckades man få med sig en poäng genom ett mål i sista förlängningsminuterna av unge Pawel Cibicki.

Det var ett tag sedan det bubblade så mycket av adrenalin i min kropp, det var en händelserik och tuff match.

Molins straff idag var ärligt talat ganska usel men förutom det: jisses så bra den karln är! Guille, Rosenberg, Eriksson - trevlig liten anfallstrojka vi har.

Heder förresten också åt Johannesson som vågade lägga till 6 minuter på matchklockan - helt rätt med tanke på allt som hände i andra men man ser det alltför sällan.

lördag 24 maj 2014

Föräldraskap

Fick en klump i magen och blev vrålarg på en och samma gång när jag läste tidningen i morse. En 1 månad gammal bebis hade lämnats ensam i en bil mitt i värsta värmen igår. Det var 22 grader ute. Vad fan är det för fel på folk? En 1 månads bebis lämnar du inte ensam över huvud taget och absolut inte i en stekande varm bil! Vissa människor verkar inte förstå vilken gåva det är att få bli förälder och vilket ansvar det innebär.

Det gör mig ännu mer beklämd en dag som idag. 24 maj är nämligen Ofrivilligt barnlösas dag. Det finns så många fantastiska människor som lider och längtar varje dag efter att få bli föräldrar med allt vad det innebär. Därför känns det vansinnigt orättvist att många inte verkar förstå hur lyckligt lottade de är.

torsdag 22 maj 2014

Nya tröjor nya sanningar

Under min tid som skribent Himmelriket skrev jag en del om det där med att det ofta pratas om "av tradition" eller "historiskt sett" inom fotboll. Alltså om hur vissa saker som hänt blir till sanningar, trots att de inte borde behöva bli det. "Vi har alltid svårt för Lag XX hemma". Jag kan vara fullkomligt ute och resa men för mig känns det som att mycket (det mesta?) av detta sitter i huvet. Det är som bekant ytterst sällan som spelare stannar många år i en allsvensk klubb numera. När man möter ett lag flera år i följd hinner efter hand både spelare, tränare, spelsystem och i vissa fall arenor bytas ut. Varför skulle då det som hände de två lagen emellan för 4 år sedan spela någon roll?

Inför (och under) MFF:s match mot Mjällby pratades det massor om det faktum att Malmö inte vunnit mot Mjällby borta. Himla skönt att den trenden bröts. Om man nu ska tänka och prata i de här termerna kan man ju börja med: "Vi har aldrig tappat poäng mot Mjällby i det här bortastället". Eller varför inte gå steget längre: "Vi har aldrig tappat poäng överhuvudtaget i det här bortastället". :)

Oavsett, ytterligare tre goa poäng och det är skönt att poängen fortsätter ramla in trots att spelet inte funkar helt som det ska. Det finns en del att ta av kan man väl säga.

För övrigt måste väl Arokoyos fall/filmning vara något av det tramsigaste man sett? Han kommer joggande, springer in i Molins axel (Molins står helt still) och faller då omkull och vrider sig i vad som ser ut att vara enorma smärtor. Really?!? Som min kloke man sa: Om det där gjorde så ont ska han nog börja spela schack istället!

tisdag 20 maj 2014

Long time no write... Igen...

Tid. Nån som har lite över? Ett par eller tolv extra kvartar att lägga till dygnets övriga timmar? I så fall skicka dom gärna min väg.

För den där tiden vill liksom aldrig räcka till. Veckodagarna rinner iväg med jobb, pendling, hus- och hemfix och så umgås med familjen såklart. På helgerna är det ofta nåt kalas eller liknande inbokat och så ska ju trädgården pysslas om.

Senaste helgen pysslade Henry med sitt efterlängtade projekt: Ett växthus! Det har han längtat efter sen vi köpte huset och nu till 40årsdagen blev det äntligen dags. Igår flyttades tomater och paprikor in - spännande! Tomaterna har vi ju lyckats med på verandan men paprikorna har aldrig velat bli helt färdiga.

För övrigt fick jag veta av Oskar i morse att det är hans och pappas växthus, inte mitt. Bra att veta hur man ligger till i rangordningen. :-) Oskar ville gärna hjälpa till med bygget men tog också gärna en paus i värmen med en hemmagjord isglass!

Nu närmar sig tåget Malmö - ännu en dag är igång!

lördag 12 april 2014

Ingen himmel är så blå som min

Perfekt himmel en matchdag som denna!

Gillar att fynda!

Kläder och prylar till småbarn kan kosta en hel del, i synnerhet när det gäller sånt där säljaren kan spela ut: "du vill väl ditt barns bästa" kortet. Dessutom växer dom ju så det knakar och vissa saker hinner inte användas mycket.

Därför gillar jag verkligen Tradera! Har hittat mycket till Oskar där för en bråkdel av vad det skulle kostat i butik. Senaste fyndet: En solskyddsdräkt i nyskick, inklusive keps för strax över hundralappen. Då känns det okej att shoppa!

söndag 30 mars 2014

Seger i skugga av annat

Hade verkligen tänkt att det skulle komma ett långt härligt fotbollsinlägg efter dagens match. Men även om det blev poäng och lika många måls segermarginal för MFF så känner jag inte för att fira. Det är för många tankar som snurrar i huvet efter det tragiska som hände inför HIF-DIF. Om jag lyckas samla mig kanske det blir ett inlägg senare ikväll, men just nu har jag ingen lust - musten har gått ur mig...

lördag 22 mars 2014

Drömmar om guld?

För några dagar sedan hittade Oskar ett MFF-medlemskort på ett bord. Det var hans eget gammalt så han fick ha det att leka med. Den kvällen vägrade han släppa det och somnade med det i handen. Nu brukar det ligga i sängen och ofta håller lillkillen det i ett fast grepp, så också vid middagsvilan idag. Mammas kille! Nu hejar vi tillsammans på MFF i dagens match mot BP i Svenska Cupen!

söndag 16 mars 2014

Det blev väldigt bra...

.... när jag väl kom fram till Malmö igår.

Jag har ganska länge känt mig väldigt sliten och i stort sett konstant trött. Sömnbrist och stress är de största bovarna i dramat så igår gjorde jag slag i saken och begav mig till Malmö för ett dygn med egentid och måbrasysselsättning. Inga bokade tider och inga måsten.

Jag kom in till stan senare än planerat på grund av tågen men rätt nöjd ändå eftersom solen sken fast de länge lovat regn. Gårdagen bestod först av shopping på egen hand i lugn och ro, sen mötte jag upp gamla kollegan Lotta på stan för ett glas vin. Efter ett snabbt besök i övernattningslägenheten jag fått hyra så träffade jag Anna och vi gick och åt en supergod middag på en kvarterskrog nära henne.

Hade detta varit på den gamla goda tiden hade vi självklart gett oss ut i nattlivet och druckit öl och dansat till småtimmarna. Men nu var det vila och återhämtning som lockade och resten av kvällen spenderade jag på rummet med en påse smågodis framför TVn och jag somnade tidigt. Vaknade också tidigt men jag hade sovit som en sten och kunde ligga kvar och vila så det kändes helt ok ändå. Tror faktiskt inte jag kan sova 8 timmar i sträck längre, har nog glömt hur man gör. :-)

Nu sitter jag på tåget hem, mätt o belåten efter en fantastisk hotellfrukost som Anna och jag käkat. Det var så välbehövligt det här dygnet! Visst fanns det mycket mer jag skulle kunna göra och många fler idag skulle velat träffa men det får bli fler såna här helger nån gång framöver. :-)

torsdag 13 mars 2014

Sol- och lekterapi...

... har vi ägnat oss åt idag Oskar och jag.

Han var fortfarande rejält förkyld och själv är jag inte heller helt hundra. Men frisk luft och underbar sol är bra medicin så vi har varit ute en hel del idag. Vi har lekt på lekplatser, fikat på verandan och matat ankor vid Trollsjön. Även om vi båda blir trötta lite fortare än vanligt känns det som att det gjort oss gott. Vi hoppas på okej väder imorgon med!

fredag 14 februari 2014

Vilken pall!

När man är blödig som jag och dessutom har ett hjärta som klappar extra mycket för dem som inte alltid syns och hörs mest och för dem som fått kämpa lite extra så kändes dagens prispall på 15km klassiskt i OS nästan som en fullträff. Jag säger nästan för trots allt vill man ju helst se en svensk som står överst. Men ändå:

Guld till Dario Cologna, denne fantastiske komplette skidåkare, som dessutom verkar väldigt sympatisk och som trots sina framgångar sällan är rubrikernas man. Inför säsongen, strax innan värdscupen skulle dra igång råkade han ut för en skada som ledde till en operation.

Silver till Johan Olsson, förra årets bragdman i VM som mitt i uppladdningen inför OS råkade ut för både sjukdom och skada och det var inte länge sedan det fortfarande var osäkert om han ens skulle kunna ställa upp i OS. Glad för sin medalj var han såklart men även han gladdes nästan ännu mer åt sin lagkompis pallplats. För sist men långt ifrån minst:

Brons till Daniel Richardsson. Alltid lågmäld, alltid lite i skymundan bakom sina mer framgångsrika lagkamrater, men det har känts rätt länge som att han har varit allt närmare en riktigt stor framgång. Efter den tragiska bilolyckan i somras var det ett tag frågan om han ens skulle kunna fortsätta sin karriär som skidåkare. Nu, ett drygt halvår senare får han stå på pallen i OS och ta emot en bronsmedalj. Det är som en saga med fantastiskt slut och det rusade en massa känslor igenom kroppen på mig när jag såg honom på upploppet. 

Tre medaljer till tre kämpar som verkligen förtjänar det, då är det förbaskat kul med OS!


onsdag 12 februari 2014

Fingerfärdighet tränas

Inte helt enkelt med den där koordinationen man behöver för att kunna hantera en sax. Lite komplicerat var det tyckte Oskar men till slut lyckades han klippa av ett par bitar. Det verkar dock inte som att han helt tagit till sig konceptet klippa med sax... När han klippt av första biten tittade han bekymrat på mig, höll upp bitarna och sa: Mamma papper sönder!  

fredag 7 februari 2014

Nostalgi och andra känslor

Så här skrev jag på en väns blogg tidigare idag: "O ja så många minnen dom har skapat, herrar som Wassberg, Mogren och nu senast Johan Olsson. Som vanligt klappar mitt hjärta lite extra för dom där kämparna som inte står längst fram i rampljuset och jag kommer att vara rörd när jag ser Anders Södergren bära fanan på invigningen". Och visst blev jag rörd!

Det är något speciellt med Södergren, inte bara för att han är en bra skidåkare som varit med länge eller för att han kämpat sig igenom motgångar i form av sjukdom. Det handlar också om hur han så ofta inte bara åker för sig själv utan också för lagkamraterna, även om det säkert en och annan gång kostat en hel del för hans egen prestation. När en svensk försöker göra ett ryck, då kan du ge dig den på att Södergren inom kort finns där längst fram i klungan och gör allt han kan för att bromsa farten för svåra konkurrenter. Imorgon börjar det på riktigt och jag ser väldigt mycket fram emot framför allt längdskidor och skidskytte men även utförsåkning. Spelen kan börja!

måndag 3 februari 2014

Om att vara tydlig

Man lär sig en hel del i samspelet med barn. De senaste dagarna har jag insett hur ofta vi vuxna uttrycker oss otydligt eller ställer frågor som egentligen inte är det vi faktiskt vill ha svar på. Ett par typiska exempel på detta har dykt upp de senaste dagarna.

Vi försöker lära Oskar lite bordsskick/ artighet eller vad man nu vill kalla det. Till exempel att man säger tack när man får något. Vid en helgfika gav jag Oskar en bulle och frågade, som vi vuxna så ofta gör, " vad säger man?"
Oskar, som precis i dagarna börjat använda ordet "min", säger: "De e min bolle!", vilket ju faktiskt var alldeles rätt.

Vår matglade kille kastar sig ofta över maten så fort den ställs på bordet och vi försöker lära honom att vänta på sin tur. Så en morgon när han var redo att slita åt sig tallriken sa jag sådär mamma-duktigt: "Man väntar tills nån har sagt varsågoda". Oskar tittar då på mig och säger: "Batådoda" och börjar glatt äta. Jag kunde ju knappast protestera - jag sa ju aldrig vem som skulle säga det där.

Två exempel på hur vi tränas i att bli mer tydliga här hemma. :-)

onsdag 1 januari 2014

GOTT NYTT ÅR!!!

Kära vänner, låt oss alla hjälpas åt att göra 2014 till ett riktigt bra år!