måndag 28 mars 2011

Film som rekommenderas

Igår kväll var vi och såg King's Speech som jag hade sett fram emot länge. När man riktigt längtat efter en film eller en bok finns risken att man blir besviken. Men så var definitivt itne fallet nu! Filmen var jättebra! Både gripande, rolig och varm - jag kom ut från bion med ett leende på läpparna. Colin Firth var lysande i rollen som stammande kung, Geoffrey Rush likaså som talpedagog och vän.

torsdag 24 mars 2011

Bok som rekommenderas

Fick ett uppdrag via Himmelriket, nämligen att recensera en bok. Boken handlar såklart om MFF. Den gavs ut i slutet av 2010 och heter: "...och vi var med (en resa i det blå med laget vi älskar)".

Recensionen hittar ni här, men som en kort sammanfattning kan jag säga att jag varmt rekommenderar den, åtminstone för alla MFF-entusiaster, men även för andra som är intresserade av hur kärleken till en förening kan växa fram.


Sitter just nu, på tal om MFF, och kollar på Sporten på TV och ser ett reportage om våra underbara unga spelare och deras teknik. Durmaz, Guille, Jille m fl - vilka grabbar! Tänk om man på något magiskt sätt kunnat se till att behålla dem alla lång tid framöver...

onsdag 23 mars 2011

Något nytt att vänja sig vid...

Vill bara tala om att nu, sisådär ett halvår efter att vi gifte oss så har vi äntligen fått tummarna loss, PRV har jobbat färdigt och vi heter nu båda Flykt i efternamn!

Lär ta ett tag att vänja sig. Insåg när jag idag var och skulle fixa nytt leg att jag inte hade övat alls på nån ny signatur så den blev helskum. Undrar också vem den där Åsa Flykt är när jag ser namnet. :-)

Men det känns också bra! Även om jag alltid kommer att vara en del av familjen Lind och Henry av familjen Nilsson så känns det väldigt rätt att vi: jag, han och knoddis, nu också är en egen familj. Familjen Flykt!

måndag 21 mars 2011

Slowmotion...

Det är det tempo det mesta går i här hemma just nu. Tur att vi känner likadant båda två så att inte den ene blir frustrerad på den andre.

Henry blir trött av medicinerna han får, särskilt på kvällarna och jag är trött av graviditeten. Dessutom sover vi dåligt båda två, han vaknar innan gryningen och kan inte somna om och jag vaknar varje gång jag vänder mig och dessutom är det ett herrans springande på toaletten. Det är inte så att vi sitter på våra små arslen hela dagarna, vi gör någon nytta varje dag men inte så mycket nytta som vi brukar göra. Men det är helt ok just nu, i alla fall vad gäller mig - det är ju för en god sak! :-)

Det är dock inte helt enkelt att inse att man måste ta det lugnare. Framför allt när jag är ute och går glömmer jag av det. Brukar knappast gå som nån Speedy Gonzales men drar inte heller fötterna efter mig. Nu är det dock mer eller mindre snigeltempo som gäller. Går jag raskare än så börjar det direkt värka och strama under magen och det kommer gärna en och annan sammandragning också. Så det är bara att räkna med extra tid när man ska gå nånstans.

Magen har vuxit en hel del nu, och jag börjar känna mig ganska klumpig emellanåt. Tänk då hur det ska kännas om ett par månader. Galet men mysigt!

Idag var vi i Lund och stötte då på en säljare som fick det att krypa i skinnet på mig. Har så svårt för det släktet: Unga killar (och ibland) tjejer som tycker att de är det coolaste som finns, som är halvnonchalanta medan de försöker pracka på en nån produkt genom att gå igenom fraser och procedurer som är så uppenbart inövade att man mår illa. Vi var inne för att förhöra oss lite kring olika typer av bredband eftersom vi är ganska missnöjda med det vi har. Killen stod o hängde på disken, berättade vilken typ som skulle funka för oss och när vi såg lite tveksamma ut säger han att han direkt att han har möjlighet att låta oss ta hem och prova bredbandet och sen komma tillbaks och lämna det om vi inte var nöjda fast det egentligen är 3 månaders uppsägningstid och att det inte skulle kosta något. När vi sa att vi nog ändå ville fundera och titta på alternativ så påpekade han flera gånger att detta var något just han kunde erbjuda oss just idag. När vi fortfarande såg tveksamma ut (ännu mer till och med) fortsatte han med att påpeka att de faktiskt inte gav detta erbjudande alltid och till vem som helst. "Då skulle vi ju få ta tillbaks abbonemang hela tiden". Menar han alltså att deras produkt är så dålig att får man testa den kostnadsfritt så kommer man inte att vilja ha den? Bra jobbat med försäljningen grabben! Tror inte vi blir kunder där...

lördag 19 mars 2011

Som sagt var...

... en nonsenstitelmatch. :-(

Orkar inte kommentera mycket mer nu. Mer är: Så vansinnigt dåligt av Jeff att ta ett så korkat rött kort! Möjligtvis försvarbart för en ung, orutinerad, hetsig tonåring men absolut inte för en rutinerad spelare som han. SUCK!

fredag 18 mars 2011

Matchdags!

Det har varit total MFF torka på bloggen för min del ett tag nu, det är jag medveten om. Det har varit lite väl mycket annat att tänka på den senaste tiden, dessutom har jag inte riktigt "kommit in i" den här försäsongen. Jag har lyckats planera så fel att jag missat de träningsmatcher som gått på hemmaplan och sen har en del matcher ju inte gått att se.

Men imorgon är det matchdags, dessutom håller jag på att läsa en MFF-bok som jag ska recensera inom kort så nu börjar det klia ordentligt i MFF nerverna igen. Härligt! Vi får väl se hur mycket matcher jag kommer att kunna se på plats iår, det bestämmer ju knodden mer än jag - morgondagens match kommer att beskådas via TV:n tillsammans med familjen.

Tidigare år har jag tyckt att den så kallade Supercupen verkar vara ett fånigt påfund - en nonsenstitelmatch som spelas mitt under försäsongen inför nästan ingen publik alls. Nu reviderar jag min åsikt något. Nej det är ingen titel som ger någon större tyngd eller som är av vikt, och den ligger inte vid någon särskilt lockande tidpunkt. Men, träningsmatcher i all ära, det är trots allt något annat med tävlingsmatcher och just den här matchen bör kunna få spelarna att tagga till lite extra i och med att det är MFF och HIF som möts. Man räknar med lika mycket publik på denna matcher som det varit totalt på de Supercup-matcher som spelats hittills, tror det är sålt 7000 biljetter vilket gör att det lutar åt ytterligare ett par tusen.

Troligtvis blir det väl så här: Vinner vi så kommer vi att tycka att Supercupen är en rätt bra idé ändå, för vem vill inte inleda säsongen med en titel. Förlorar vi så kommer det att fortsätta vara en nonsenstitelmatch.

:-)

fredag 11 mars 2011

Annorlunda vardag är att vänta...

Sitter här i fåtöljen och väntar på att Henry ska komma hem efter att ha varit inne i stan och lämnat lite sjukskrivningspapper etc på jobb. Tror inte det sjunkit in riktigt ännu att jag inte ska tillbaks till jobbet mer nånsin och att denna ledighet (såsmåningom arbetslöshet) faktist inte bara är ett par dagars semester eller kompledigt. Antar att det är naturligt att det känns så när man lämnar ett ställe där man jobbat i mer än 10 år... Skönt men väldigt konstigt.

Henry var inne ett par dagar på sjukhuset igen för sista (hoppas vi) undersökningarna. Han blev utskriven igår och är sjukskriven till 10/4. Såsmåningom ska han få telefontid med en läkare som gjort en sammanställning av alla de olika undersökningar och tester som gjorts så att vi kan få 100 procentigt besked om allt vad gäller hans hjärta.

Under rätt så lång tid när jag jobbat mycket kvällar så har vi fått kämpa för att hinna ses och ännu mer för att hinna vara sociala med familj och vänner. Blir säkert en omställning i början att nu vara hemma tillsammans dygnet runt i en månad, men det ska bli väldigt skönt att ha tid tillsammans utan press på att man måste göra saker tillsammans varje ledigt tillfälle. Om inte annat så ska vi börja fixa iordning lite smått på det som ska bli Knoddis rum. Jag har också en lång lista med saker att pyssla med som blivit liggande på grund av tidsbrist. (Hur mycket av det som nu faktist blir gjort blir spännande att se).

Jag var också på sjukhuset igår, även denna gång visade det sig vara falskt alarm tack och lov. Den lille busen i magen brukar sparka som en tok under vissa delar av dygnet (man börjar lära sig en dygnsrytm) och han kan ge ganska rejäla kickar som ibland får mig att hoppa till ordentligt. I förrgår kväll, under den tid som brukar vara livligast, var han nästan helt stilla och han fortsatte vara extremt lugn även igår morse. Barnmorskan sa till mig senast att vara uppmärksam på om rörelserna i magen minskade, men man vill ju inte vara en hysterisk blivande mamma så jag försökte intala mig själv att han bara hade en lugn dag.

Men även under dagen höll han sig extremt stilla, jag kunde känna några pyttesmå rörelser men de var som små kittlingar där jag brukar få rejäla stångningar. Jag testade lite saker som normalt får honom att starta cirkus därinne men nästan ingen / väldigt liten reaktion. Gick såsmåningom in och sökte lite på nätet - hittade då en sida med inlägg från läkare som rekommenderade några tester men kunde göra - om bebisen inte reagerade på dessa så skulle man kontakta läkare direkt - "Vänta inte en extra dag" stod där. Jag testade, ingenreaktion och ringde spec.mödravården med förhoppning om att de skulle säga att det inte var någon fara, men istället sa de: "Kom in meddetsamma"!

Var på väg in i upplösningstillstånd, kunde inte få tag på Henry eftersom han var på undersökning och fick inte heller tag på mina föräldrar. Min söta kusin skjutsade in mig till sjukshuset och medan jag väntade så fick jag tag på maken som inte hunnit lämna Lund så han kom upp till mig. Det visade sig att lilleman mådde hur bra som helst, han hade bara krupit in med fötterna bakom moderkakan så jag kände inte hans sparkar. Jävlar vad en så liten krabat kan ställa till med mycket oro!

Nu kommer snart maken hem. En promenix till garnaffären i solen kanske så att jag kan fortsätta med Knoddis kläder och sen lite fix med att föra över bilder från mobil o kamera till datorn tror jag står på dagens schema.

tisdag 1 mars 2011

Hemma!

Nu är han hemmaigen ! Visserligen ska han läggas in ett par dagar igen nästa vecka men, det blir med största sannolikhet kortvarigt och han är hos mig nu!

Och allt är bra med vår lille knodd i magen med. Magmåttet hade gått ner till något mer normala 27cm (troligtvis var jag bara väldigt svullen igår), hjärtat övervakades och det såg bra ut. Även ett ultraljud gjordes och även där såg allt bra ut.

Med en lättnadens suck sitter vi nu här i varsin fåtölj, myser och mår bra!