måndag 7 juli 2014

Sådär gick det väl.,.

... för MFF när Allsvenskan startade om igen efter VM uppehållet. Det var lite trögt och segt och dessutom var ribban i vägen när Cibicki hade en lysande chans på slutet. Men en poäng blev det i alla fall och inget att få panik över.

Lite jobbigt känns det att truppen just nu, precis när man ska börja Europa League kvalet. Att Miiko och Pontus skulle försvinna var väl ingen jätteöverraskning och det känns helt ok. Betydligt värre är det med Guille. Plötsligt står vi utan vår bäste spelare (har i alla fall varit under stora delar av tiden han varit tillbaks), vår kapten som är målgörare, vinnarskalle och ledare. Väldigt stora skor att fylla.

Visst är det tråkigt för MFF:s skull men allra mest lider jag med Guille. Jag hade verkligen unnat honom en hel säsong med framgång! Visst känner jag extra med honom för att han är MFF:are men jag hoppas och tror att jag känt ett visst mått av sympati även för någon annan som drabbats. Och även om det rört en motståndare är jag säker på att jag aldrig hade känt som den supporter från en annan klubb som på Twitter kommenterade Guilles skada. Hon skrev om hur fantastiskt lycklig hon blev när hon hört om den och att hon gått och hoppats på detta. Vad fan är det för fel på folk?!? Allt är fan inte bara klubbtillhörighet, det handlar om människor och deras liv och karriärer. Som grädde på moset lär tjejen vara sjukvårdare. Känns tryggt.

Guille besvarade tweeten med att tacka henne för gratis tändvätska.

Kämpa Guille - du är så välkommen tillbaks när du är redo!

1 kommentar:

Erik sa...

Som sagt; den sista idioten är inte född än. Mänskligheten, eller vad vi nu ska kalla den, skrämmer mig oerhört. Och alldeles för ofta.