Upp för trappan har Oskar kunnat ta sig länge, vi började "trappträna" rätt tidigt. Sen har jag försökt i många omgångar att få honom att öven krypa ner för trappan men icke! Han har tvärvägrat och bara blivit jätteledsen.
Så häromdagen på dagis hade en i personalen satt sig i trappan och Oskar tog tag i räcket och började gå upp och ner och upp och ner och... I helgen var vi ute i solskenet och så fort han fick syn på trappan upp till verandan så satte han igång. Han körde en annan taktik, han kröp upp och gick ner men tyckte hur som helst att det var hur kul som helst. Tills det gick lite åt pipan...
Det blåste ju en hel del och plötsligt när han stod högst upp i trappan och var på väg att gå till räcket för att ta sig ner igen så tog vinden tag i honom och han blåste ner åt sidan, bredvid trappan. Jag blev jätterädd, han kunde slagit ansiktet fördärvat både på trappan, verandaväggen eller rivit sig på björnbärsbuskarna. Men allt gick bra, det enda som hände var att både han och jag blev rädda och att hela hans lilla ansikte och mun var fulla av jord. Plutten. Det händer saker när man ska lära sig minsann!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar