Utvecklingen fortsätter, såklart, med stora steg och det är så himla spännande och mysigt att följa allt som händer med honom! Nu kan han ligga och titta oss in i ögonen ganska länge, han fyrar av en del leenden och jollrar som bara den. Man hör också ganaska tydligt på jollret vilkt sinnesstämning han är i. Han kan ligga själv emellanåt utan att bli ledsen och han tycker att det är rätt kul att ligga och kolla på grejerna i babygymmet. Då och då lyckas han lappa till någon av figurerna och då tittar han storögt efter ljudet de för med sig.
Han är riktigt, riktigt stark också. Han håller upp huvudet jättefint när han ligger på mage om han är någorlunda pigg. Han sparkar också som attan med benen både när han ligger på mage och rygg och häromdan förflyttade han sig faktiskt några centimeter framåt på babygymmattan när han låg på mage. Idag konstaterade läkaren också förvånat att han redan är på hyfsat god väg att lyckas vända sig från rygg till mage.
Han har fått lite, lite mer hår och nu syns det tydligt att han ärvt hårfärgen efter sin far, dvs rött. Hans ögon är stora, stora och mörkt blå. Behöver jag nämna att han är finast i hela världen?
Det är inte lätt att hinna fånga de där leendena på bild men här är ett från när vi låg och mös på sängen i Simrishamn:
Och här är ett mindre lyckat försök:
Att busa med Evelina när vi kom hem till Tornhill var superkul och gav också en del goa smajl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar