Inte mitt bästa beslut?

I lördags missade jag ju som bekant Malmö FF:s hemmamatch mot Halmstad. Eftersom jag ogärna missar matcher och dessutom hade en god känsla inför denna matchen bestämde jag mig för att spela in den på video, försöka undvika att få veta resultatet och sense den så fort vi kom hem till Eslöv. Det visade ju sig i efterhand vara ett av mina mindre intelligenta beslut...

Jag tycker inte om att säga så här om laget i mitt hjärta men det de presterade mot Halmstad var fullkomligt bedrövligt! Det verkade rörigt och förvirrat efter ett tag lite irriterat och många hängande huvuden. En kort period i andra trodde jag ändå att det skulle kunna vara på väg att vända när Eddie Ofere kom in i pausen. Men det höll bara i sig ett tag - sen kom 0-2 och så var det liksom kört totalt. Det är så tungt att se dem såhär! Stundtals är det som om de har glömt hur man spelar fotboll! Den som ständigt håller huvet högt och som i stort sett aldrig är dålig är Ulrich - jag är så glad att han förlängde sitt kontrakt. Det är såklart att man undrar vad det är som går så snett, men det misstänker jag att de nog undrar själva också.

Jag tror att vi definitivt i det här läget saknar Anders Andersson. Försvaret svajar och det känns som om man skulle behöva ha in en stabil kraft där - jag sågar absolut inte spelare som Halsti och RÅP men de är kanske ännu inte mogna att lyfta laget när det börjar gå tungt. Här behöver vi de gamla rävarna men i lördags såg man inte mycket från dem heller. Något som kan göra mig gruvligt irriterad är när spelarna drar på sig "pucko-varningar", dvs varningar för tex tjafs, sprka bort bollen vid filmningar osv. Jag hoppas att Rolle o Gren, som verkar vara stränga herrar, tar pågarna Labinot och Ofere ordentligt i öronen efter deras pucko-varningar som dessutom gjorde att de båda är avstängda i nästa match. Smart killar!

Ett annat kraftigt irritationsmoment under sändningen var kommentatorerna och "mannen vid sidan av plan". Inte nog med att man ska behöva stå ut med Herr Ekwalls fantastiska "vi-står-i spelargången-en halv-minut-innan-spelarna-ska-in-på-plan" intervjuer. Nej man ska dessutom lyssna hela matchen på inte bara en utan två herrar Pehrlskog - den ene med dummare kommentarer än den andra. Till och med min käre sambo som för det mesta är lugnare än en filbunke höll på att krypa ut skinnet av irritation.

Nej, denna gången känns det väldigt tungt att bryta ihop och komma igen, men vad är valet? Jodå, jag kommer att sitta där på onsdag igen och hoppas och tro.
Hoppas jag inte får anledning att använda ovanstående rubrik igen efter det!