5 månader

Ja, idag är lillkillen 5 månader, galet som tiden springer iväg. Just nu handlar rätt mycket om mat, eller kanske rättare sagt om att stoppa saker i munnen oavsett om det är mat eller annat. Smakportioner går som en dans och Oskar slukar även tacksamt sin gröt om kvällarna. Imorgon är det dags att introducera fisk. Det verkar (peppar peppar) som att det håller i sig att han sover bättre om natten nu när han får fast föda och inte bara ammar. Att få sova dryga 4 timmar i sträck är en lyx tro mig. Det har gått otroligt lätt så här långt att vänja Oskar vid mat, hans stora problem är att han tycker att vi är snåla, han fortsätter att sitta och gapa långt efter att tagit slut.


Det är inte bara mat som stoppas i munnen. Allt som kommer i den lille knoddens väg måste testas genom att bitas eller sugas på. Trots att han hållit på så rätt länge nu så syns inga tänder ännu. Men kliar i gommen gör det helt klart. Oskars favorit att ha i munnen är dock hans egna tår! Och jag som skrev och funderade på hur man skulle få honom att inte suga på tummen... Men man ska inte klaga, genom att han ligger och drar tårna mot munnen håller han magen igång vilket leder till betydligt mindre problem på den fronten.
Ett annat partytrick som återuppstått är falsettskriet. Då och då kommer Oskar på att han kan låta jättehögt och skrika i falsett. Men för det mesta "pratar" han i mer normal ton. Ibland sitter han och tittar en i ögonen och för nästan ett samtal. Han jollrar lite, jag svarar och då är han tyst och lyssnar och sen "svarar" han. Alla nya ljud som upptäcks ska testas om och om igen. Igår kom han på att han kunde blås "pruttljud" mot Henrys arm och det var hur roligt som helst tyckte han. Idag när han låg i samma läge började han istället suga som en galning på armen som om han väntade sig att det skulle komma mat. Tokstolle...

Att somna på kvällen är fortfarande sådär kul. Det ska gärna protesteras och bråkas lite. En period gick det bara att somna hos Henry, sen bara hos mig och nu är det pappa som gäller igen. Fast idag så satt han och mös hos mig och somnade då plötsligt utan några protester alls. Han vill helst hålla i nappen själv när han håller på att somna och helst ska den dras ut och in ur munnen. Kruxet är bara att han inte alltid har riktig koll på hur man sätter tillbaks den och så blir han förbannad när han tappar den.

Att ligga på mage är fortfarande kul. Han har alltid sprallat mycket med benen men igår såg jag att han började röra dem mer framåt, dvs på det sätt som man ska röra dem om man ska kunna krypa. Ligga på rygg är också kul för då kan man ju stoppa tårna i munnen. Att vända sig har han inte varit så intresserad av sedan han hittade tårna men så plötsligt för nån vecka sedan så rullade han ett helt varv uppe i vår säng och så höll han igång med vändningar några dagar. Nu har han slutat igen men han är helt klart rörlig och man vågar inte lämna honom ensam mer än korta ögonblick. Att sitta har varit ganska ointressant men sedan vi började ha honom i barnstolen när han äter (uppbullad med kuddar och handdukar) så börjar det bli mer spännande och han kan tycka det är rätt kul att sitta som en stor kille i soffan. Han börjar bli ganska duktig på att greppa runt saker också.

Det är en väldigt glad och snäll kille vi har! Han är sällan grinig, arg och ledsen och är en social bebis. När Henry kommer hem på eftermiddagarna lyser han upp som en sol. När han vaknar efter en tupplur, blinkar lite förvirrat och sömndrucket och sedan upptäcker att han ligger i min famn och spricker upp i ett leende, då svämmar hjärtat nästan över av lycka.