lördag 9 juli 2011

Oskar börjar bo in sig

Nu har vår underbare kille varit hemma med oss i en vecka. Första dagarna kändes det overkligt och lite konstigt. Nu känns det redan som den naturligaste sak i världen att han är här hos oss, precis där han ska vara. Rutiner och dygnsrytm finns inte riktigt än, så att planera in saker på specifika tider får man helt enkelt lägga lite åt sidan. Men man märker att det händer saker i hans utveckling varje dag och det är så häftigt!

Första dagarna flackade blicken väldigt mycket, det var bara korta perioder som han lyckades fästa blicken på oss. Men nu tittar han oss ofta in i ögonen, det ser verkligen ut som om han försöker ta in vad det är för filurer han hamnat hos. Man märker också att han känner igen våra röster, när det är fler personer i rummet och vi pratar så reagerar han.

Att bada är supermysigt! Då kan man acceptera att bli tvättad ordentligt. Att gå upp ur badet är däremot inte roligt alls. Att bli tvättad med tvättlapp på skötbordet är däremot att likna vid tortyr om man ska tro unge herr Flykt. Ibland är det nästan lika jobbigt att byta blöja och / eller ta av och sätta på kläder. För ett par dagar sen upptäckte han leksakerna som hänger över skötbordet men än så länge går det inte att få honom att fokusera på dem. Ibland går det jättebra att ligga i mjukliften och bara titta och studera världen hur länge som helst. Ibland kan han verka sova riktigt djupt men om man så mycket som tänker på att lägga honom ifrån sig i mjukliften så vaknar han och protesterar högljutt. I såna lägen är det bara kropp mot kropp som gäller. Allra bäst är att ligga mage mot mage hos pappa. Hamnar han hos mig i ett sånt läge så kommer han på att han nog faktiskt vill äta en skvätt... igen...


Att ammas är definitivt favoritsysselsättningen. Han äter ofta, och äter gärna länge varje gång. Jag började få lite ont i axlar och armar, men vi hittade en amningskudde på Blocket som Henry var och köpte igår. Halleluja vad den underlättade. De bästa 75kr vi någonsin spenderat. :-) Det är, som vi tidigare konstaterat, en hungrig kille. Han brukar bli superilsk om maten inte är serverad direkt när han ber om den (helst innan). Men så inatt hände något. Jag vet ju inte om det är tillfälligt eller om det kan hålla i sig men han har inte skrikit otåligt efter maten en enda gång inatt och inte heller nu på morgonen. Han har gnytt lite men tålmodigt väntat på att jag ska bli klar för amning.


Bara ett par dagar kvar nu tills Henry ska börja jobba igen. Det blir såklart en ny omställning. Nu kan man be varandra att ta hand om lilleman när man behöver göra något. Men det kommer säkert att lösa sig, man får helt enkelt ta god tid på sig med allt man ska göra, och så får han acceptera att ligga och vänta i mjukliften eller babysittern nån gång ibland. Enligt sköterskan på BVC är det ok att han ligger korta stunder i babysittern, trots att man överallt läser att de inte ska göra det. Det underlättar onekligen eftersom han tycker att det är lite roligare än att ligga i mjukliften. BVC var på hembesök igår och allt var ok med Oskar. Han har gått upp nästan till sin födelsevikt igen så han verkar ju fått tillräckligt med mat trots att han nu klarar sig på "bara" amning. Vi fick en hel del information och fick svar på en hel del frågor vi hade.


Nu ska vi göra oss iordning för utfärd - det är dags att träffa farmor och farfar för första gången!

Inga kommentarer: