Förvånande busstur

Igår var jag hos barnmorskan och efter att ha gått dit bestämde jag mig för att ta bussen hem. Har aldrig tagit buss här i Eslöv innan men hade kollat ut turerna och kom fram till att jag kunde åka ner till centrum, göra mina inköp och sen ta en annan buss hem.

I Malmö brukade jag åka en del stadsbuss och ibland kändes det som att det vara med livet som insats. Chaufförerna hann knappt släppa på folk innan de började köra och körde emellanåt som värsta bildårarna. Vid ett tillfälle var chauffören till och med så stressad och körde så vansinnigt att jag hoppade av och gick dit jag skulle istället för jag blev rädd för hur han körde.

Igår hoppade jag på bussen, betalade och börjde gå mot en plats. Jag höll i mig ordentligt eftersom jag räknade med att det skulle hinna bli skumpigt innan jag hann fram till ett ledigt säte. Men bussen stod still och jag tog för givet att chauffören väntade på någon som sprang för at thinna med bussen (vilket inte bussarna i Malmö skulle gjort). Men nejdå, chauffören väntade helt enkelt på att jag skulle hinna sätta mig tillrätta innan han körde vidare.

Lätt chockad tänkte jag att det ju måste vara tack vare min "magus giganticus" - han ville väl inte riskera ett fall och därmed kanske en födelse mittt i bussresan. Jag kom ner till stan hur lugnt som helst. Där hjälpte inte bara vår chaufför utan ytterligare en, som stod och väntade vid hållplatsen, ett par äldre människor med rullator av från bussen. Jag gick och handlade och gick sedan på nästa buss. Precis samma sak hände. Chauffören började inte sin färd förrän alla satt sig ner, och denna gång var jag inte sist utan ett medelålders par, till synes helt utan krämpor.

Bara en av de charmiga delarna med att bo i en småstad antar jag. Finns många andra, som jag kan återkomma till någon annan gång. Eslöv är, sitt envisa rykte som "tråk-stad" till trots, ett supermysigt ställe att bo på!