Man kan bli tokig för mindre. För första gången på länge verkar Oskar sova rätt ok. Sover jag då? Nej såklart inte!
Vet inte varför... Kanske för att jag har en knepig förkylning som får mig att må blä, därför vet jag också att jag verkligen behöver sömnen för att orka med morgondagen. Kanske för att jag är stressad över en viktig jobbansökan som jag måste få ihop imorgon trots att O är hemma och jag mår blä. Kanske för att jag vant mig vid att O vaknar stup i kvarten och jag vill hinna in till honom innan H vaknar nu när han jobbar. Eller kanske nåt annat...
Irriterande som f-n är det i alla fall. Får gå upp och göra ett nytt försök
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar