Hej vad det går!

De första dagarna tog han bara ett par små försiktiga "steg" framåt i taget men nu, efter en vecka, är det full fart på krypningen! Igår fick han kläm på hur man skulle krypa på det hala golvet (varför stanna på lekmattan när man kan ta sig ut i världen liksom). Tidigare har han sett ut som om han stått på en träningsmaskin på ett gym, benen har flyttat sig fram och tillbaks men han stor kvar på samma punkt. Men nu har han koll på hur han ska göra och när han var utan byxor ett tag igår kväll gick det undan värre!

Nu skulle man ju kunna inbilla sig att den lille mannen skulle vara nöjd med att krypa runt och upptäcka världen. Men icke! Ett tag nu har han roat sig med att resa sig upp med mig eller Henry som stöd. Jag hade räknat med att han skulle börja testa att använda möblerna när han nu kan ta sig runt men, mycket vill ha mer. oskar inbillar sig nu att han kan resa sig direkt från krypande, själv, utan stöd. Han står på alla fyra och sträcker sen på benen och pressar allt vad han kan för att komma upp. Har man tur ger han bara upp efter ett tag, har man otur så får han syn på en leksak och glömmer vad han håller på med och drattar i golvet... Glad är han fortfarande för det mesta, även om han nu är kapabel att mer och mer visa vad han vill och när han är missnöjd över något. Men när det handlar om babysim, då är han bara glad just nu! De senaste gångerna har han börjat skratta och plaska så fort han kommit i vattnet. Han har så kul och den här gången så var han helt galen i att dyka. Jag fick hålla emot för att han inte skulle kasta sig i från kanten och han tryckte själv iväg sig från simlärararen när hon skulle "doppa" i honom på ett dyk. Klappa händerna är verkligen jättekul och nu verkar han (ibland i alla fall) förstå ordet klappa och han härmar gärna när man själv klappar. Vinkar gör han också men har ingen som helst koll på när man ska göra det. De senaste dagarna har han "pratat" massor, dock inget som ens liknar mamma ännu. :-( Ikväll är han redo att se MFF igen. Jag har inte skrivit något om senaste matchen... Dels av tidsbrist men också för att den matchen tog musten ur mig, den lilla must som finns i den här sömnbristkroppen. Ska man sammafatta 5-0 förlust mot Häcken med att ALLT gick fel. Så mycket misstag som man gjorde i den matchen gör man normalt sett inte på ett helt gäng matcher sammantaget. Ikväll är det dags igen och det känns lite jobbigt att det kommer en "måste"-match så här tidigt. Måste säger jag, inte för att det skulle vara omöjligt att klättra till toppen av tabellen även med poängtapp idag. Men "måste" för att det nog inte finns tålamod med ett misslyckande till på raken. Det skulle bli oerhört tufft för MFF vid oavgjort eller ännu värre vid en förlust, både vad gäller media och respons från supportrar. Så ikväll klappar jag och Oskar extra mycket i händerna för våra himmelsblå!