Som de flesta vet har jag lite småångest över tanken på att börja jobba och därmed lämna Oskar hemma och så småningom på dagis. Inte för att jag tvivlar på att han kommer att ha det bra hos Henry och på dagis. Men efter att ha varit så nära varandra så länge känns det konstigt att jag inte kommer att få vara med om allt nytt och spännande som händer honom utan kommer att missa något. Idag fick jag en påminnelse om det...
När jag kom hem ikväll efter att ha varit på fotboll för första gången på evigheter berättade Henry att min älskade lille prins tagit sina första steg! Och jag var inte där... Erkänner att det kom en liten tår. Första spontana tanken var att jag aldrig aldrig ska lämna honom igen, men det är klart att jag ska och visst kommer jag att missa en del framöver men jag kommer att få vara med om ännu mer.
Fast lite svider det i modershjärtat... Min finaste kille!!!
När jag kom hem ikväll efter att ha varit på fotboll för första gången på evigheter berättade Henry att min älskade lille prins tagit sina första steg! Och jag var inte där... Erkänner att det kom en liten tår. Första spontana tanken var att jag aldrig aldrig ska lämna honom igen, men det är klart att jag ska och visst kommer jag att missa en del framöver men jag kommer att få vara med om ännu mer.
Fast lite svider det i modershjärtat... Min finaste kille!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar