.
... är några av sakerna jag bar med mig idag till min första kurs i: Knyppling! Ska gå 5 gånger till, en kurs på Vuxenskolan.
När jag gick i högstadiet fick vi på syslöjden en gång välja mellan bland annat att sticka Lovikavantar och att lära oss knyppla. Alla andra valde att sticka Lovikavantar men jag valde att knyppla. Minns att jag tyckte det var jättekul - jag gjorde en lång spets som jag sen sydde på en duk. Har sen, efter hand som jag lärt mig mer handarbete, flera gånger tänkt att jag skulle vilja lära mig knyppla "på riktigt", men det har aldrig blivit av. Men så nu har jag på kort tid fått två knyppeldynor, dels en av Henrys farmor och dels en av min älskade mormorssyster Anna, så nu var det dags.
Det var riktigt kul och jag ser fram emot nästa gång, fast det är hela två veckor tills dess. Blir mycket övande hemma...
För övrigt tror jag att det är en ganska ovanlig kombination: knypplande fotbollssupporter. Som dessutom nu har fått lära sig att fuktspärra till en dusch! Var ska detta sluta? :-)
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jadu..mångsysslare is you´re first name!
Skoj det här med knypplingen!! I mitt hundgäng brukar vi när vi är trötta på våra hundar som inte gör som vi vill säga att vi ska byta hobby och börja knyppla istället..*ler*...Då kan ju du lära oss ju!! *s*
Fantastiskt att det finns kurser och att någon faktiskt vill lära sig detta handarbete som väl skulle kunna vara på väg att dö ut misstänker jag!!
Ja, och det är det som är lite av grejen - jag vill inte att såna här kunskaper ska dö ut - jag vill att det ska leva kvar. Kursledaren är helt lyrisk över att jag som är så UNG är där...
Skicka en kommentar