Visar inlägg med etikett längtan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett längtan. Visa alla inlägg
söndag 28 juni 2015
Hipphipphurra!
För precis 4 år sedan hade jag nyss kommit tillbaks till vårt lilla rum på BB och försökte greppa att denna lilla ljuvliga varelse äntligen fanns hos oss och att vi nu var en liten familj på 3 istället för två.
Nu sitter jag här och försöker förstå att vi faktiskt har firat Oskar 4-årsdag. Den store lille knodden har blivit 4 år. Så fort det går, så mycket som har hänt och så stor han verkar plötsligt!
Min fine lille karl med så mycket vilja, så mycket känslor och så mycket finurlighet och glimt i ögat att det skulle räcka till ett helt kompani.
Etiketter:
familj o vänner,
glädje,
Gravididtet,
Jobb,
längtan,
Minnen,
Nostalgi,
Oskar
lördag 2 juli 2011
Två har blivit tre!
28/6 kl 19.23 föddes äntligen vårt underverk! Efter 20 timmar av värkarbete utan framgång blev det mer bråttom och han togs med kejsarsnitt. Det var inte helt enkelt att få ut honom på detta sätt heller, det är en rejäl krabat nämligen! Inte nog med att han vägde 4590gr, han var också 57cm lång!
Detta är verkligen kärlek i sin renaste form! Det är så mycket känslor som sprudlar i kroppen för denne lille krabat att det inte går att förklara. Vi är så lyckliga! Igår fick vi komma hem och nu ska vi landa, läka kroppen, hitta vardagen tillsammans och bara njuta av vår underbare gosse! Oskar ser fram emot att träffa all släkt och goa vänner efter hand, men just precis nu har han fullt upp med att lära känna mamma och pappa. Och så äta och sova. Det är meningen med livet för honom just nu.
Och så här gött kan det vara att vila efter maten. Något för oss vuxna att ta efter kanske?
Detta är verkligen kärlek i sin renaste form! Det är så mycket känslor som sprudlar i kroppen för denne lille krabat att det inte går att förklara. Vi är så lyckliga! Igår fick vi komma hem och nu ska vi landa, läka kroppen, hitta vardagen tillsammans och bara njuta av vår underbare gosse! Oskar ser fram emot att träffa all släkt och goa vänner efter hand, men just precis nu har han fullt upp med att lära känna mamma och pappa. Och så äta och sova. Det är meningen med livet för honom just nu.
Och så här gött kan det vara att vila efter maten. Något för oss vuxna att ta efter kanske?
Oskar Flykt
2011-06-28
Etiketter:
Barn,
familj o vänner,
Gravididtet,
Kärlek,
längtan
måndag 27 juni 2011
Snart dags vare sig han vill eller inte
Nu har man gått här så länge och väntat, längtat, känt efter alldeles för mycket och undrat när den där lille busen till son har tänkt sig att titta ut. Imorgon är det två veckor sedan "beräknat födelsedatum" så då är det dags att åka in för koll. Beroende på hur allt ser ut kommer sedan förlossningen att sättas igång, om inte imorgon så i alla fall inom en hyfsat snar framtid. I Lund brukar man, efter vad jag har förstått, inte gå mycket mer än två veckor över. Men sånt varierar ju så det kan ha ändrats igen...
Det ska hur som helst bli skönt att få ännu en koll gjord på knoddisen, jag oroar mig hela tiden för att han inte ska må bra! Vanligtvis rör han sig massor, i synnerhet på kvällar och nätter, så varje gång han inte gör det på ett tag får jag panik och tror att något är fel. Att stackarn faktiskt behöver vila sig lite emellanåt glömmer jag liksom bort i det läget. (Samtidigt ska man ju hålla koll på fosterrörelserna så här i slutet så det är ju inte helt taget ur luften att jag nojar lite). Men man vet ju liksom inte för övrigt vad som händer därinne och hur han mår.
På ett sätt så vill jag ju egentligen att han ska få komma ut när han själv vill. Å andra sidan ska det bli väldigt skönt att slippa gå och undra och vänta i vad som känns som oändlighet och faktiskt få en plan för vad som ska hända och när.
En vän fick sin dotter inatt. Hon skickade en bild och när jag såg den så fick jag sån längtan efter vår knodd att hjärtat höll på att sprängas! Så kom igen nu knoddis, mamma och pappa längtar så efter dig!
Det ska hur som helst bli skönt att få ännu en koll gjord på knoddisen, jag oroar mig hela tiden för att han inte ska må bra! Vanligtvis rör han sig massor, i synnerhet på kvällar och nätter, så varje gång han inte gör det på ett tag får jag panik och tror att något är fel. Att stackarn faktiskt behöver vila sig lite emellanåt glömmer jag liksom bort i det läget. (Samtidigt ska man ju hålla koll på fosterrörelserna så här i slutet så det är ju inte helt taget ur luften att jag nojar lite). Men man vet ju liksom inte för övrigt vad som händer därinne och hur han mår.
På ett sätt så vill jag ju egentligen att han ska få komma ut när han själv vill. Å andra sidan ska det bli väldigt skönt att slippa gå och undra och vänta i vad som känns som oändlighet och faktiskt få en plan för vad som ska hända och när.
En vän fick sin dotter inatt. Hon skickade en bild och när jag såg den så fick jag sån längtan efter vår knodd att hjärtat höll på att sprängas! Så kom igen nu knoddis, mamma och pappa längtar så efter dig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
