Nicke Nyfiken upptäcker världen

Man kan väl säga att livet blivit något annorlunda sedan Oskar blivit mer och mer rörlig, han är verkligen inne i en upptäckarfas just nu! Att sitta och leka och prata med honom är mysigt och kul men jag undrar om det inte är mest spännande att sitta och iaktta honom när han leker för sig själv. Allt ska kollas och upptäckas. Hur låter det om man slår den här saken i golvet? Låter det annorlunda om man slår den mot elementet? Kan man ha den i munnen? Kan den rulla? Vad händer om man skakar den? Allra roligast är att försöka upptäcka saker som man faktiskt inte får.

Häromdan kröp han runt i TV-rummet och kollade och pillade på saker. Så plötsligt tittade han in i "matsalen". Där är vi inte så hemskt ofta, mest när vi har besök och ska äta eller fika. Längst där inne mot väggen stod en av Oskars leksaker. Han kröp fram till tröskeln mellan rummen och så satt han där länge och tittade sig omkring. Sen var det som att han bestämde sig för att världen skulle bli större och han kröp in. Han kröp lite långsamt, vände sen tillbaks och satte sig och kollade lite igen. Sen kröp han, med bestämda "steg" snabbt in och kastade sig över sin leksak.

Klappa har han ju kunnat göra ett tag, nu också "på kommando" och vid enstaka tillfällen förstår han också "vinka". Fast ber man honom att vinka så händer det nästan lika ofta att han klappar. Han har börjat lära sig att förstå hur vissa vardagssaker fungerar, tex att om man trycker på den där knappen på väggen så händer det något med ljuset.

Det "pratas" och det pratas mycket! Innan har det mest varit olika varianter av Dadadada i olika tonlägen och med olika volym, men de senaste dagarna har det dykt upp en massa nya ljud. Att "gå ut och gå" (vi håller honom i båda händerna, finns ingen som helst stabilitet ännu) är hur kul som helst och han är verkligen stolt som en tupp när han får visa att han kan. Nu försökte vi testa skor på honom så att vi kan testa att gå mer utomhus. Det uppskattades INTE. Vid första försöket (med kanske lite för tunga gympaskor) så blev han bara arg och ledsen. Idag köpte jag små sandaler till honom men han förstår ännu inte alls hus han ska kunna gå med de där mackapärerna på fötterna.

Det kliar ordentligt i tandköttet, 4 tänder har kikat fram än så länge, alla i underkäken. Nu har han kommit på att man kan gnida bitar av smörgåsrån mellan käkarna. Mat är fortfarande väldigt gott. Fast vi har stött på lite motstånd nu för första gången sen vi började med smakpureer. Inte konstigt eftersom han varit magsjuk men ovant för oss att han plötsligt protesterar mot mat. Det verkar vara en kombination av att han inte har hundra procent aptit, samtidigt som han helst vill hålla i mat själv, fast inte i skeden. Den där magsjukan förresten. Lillkillen kräktes ett par gånger men var i övrgit hur pigg och glad som helst och var precis som vanligt. Både vi och sjukvårdsupplysningen var övertygade om att han fått i sig nån bacilusk och att han inte var sjuk. Därmed lyckades vi smitta ner en hel familj som vi var bjudna på middag hos...  Lätt pinsamt.

Nu väntar snart nästa äventyr med Oskar: Hans första utlandsresa! (Jag räknar inte när vi var i Helsingör för många månader sedan - då sov han sig igenom i stort sett hela dan). Det ska bli jättespännande att se hur han reagerar och hur allt funkar. Jag är rätt övertygad om att det kommera tt gå bra! Det är ju en liten Nicke Nyfiken vi har. Han älskar att kolla på nya saker, och ännu mer att träffa folk, dessutom är bad en favoritsysselsättning. Han kommer att vara i sitt esse! Rapport kommer såsmåningom.